Karppremiären blev inte vad jag hade tänkt mig!

Det skulle bli mitt första karpfiskepass för året och jag skulle minsann fånga årets första Karp, det var åtminstone min plan denna morgon, men "någon" ville något helt annat! Det började lite konstigt, normalt sett brukar Karparna vara lite naiva under dem första gångerna man jagar dem på ytan, detta efter att dem har haft en lugn stund.

Nu var det som om att det var tvärtom, väldigt försiktiga och dem väntade ut mina beten tills dem var långt ute och då började dem ta. Allt man såg var lite större ringer på ytan, än vad en Mört kan åstadkomma, så var och så fick det bli. Grejerna fanns med, både för fiske på distans och under spötoppen.

Dags för årets första Karp.

Det närmsta jag var en Karp denna morgon, var på den blåa dunken, som ligger utanför Joelskogen och då vi ni lokala vad jag menar. det var dags att ta fram mitt 12 fots Wychwood Extricator Floater, ett spö med 2 1/4 Lb testkurva, fylla Floatbubblan med vatten och se över krokens skärpa och montera en fake Dog Biscuit.

Solen orkade inte mer än så här.

Jag matade på med floaters under tiden lite kaffe gled ner och solen kämpade på över Linnéahemmets tak. Efter en stund kom slöjmolnen fram och täckte det hela, men inte dem vita råttorna, som dök upp från ingenstans.

Grejerna klara för distansfiske.

Mitt bland dem skrikande jävlarna, såg jag ett par svaga ringer på vattenytan och dem kom inte från Måsarna, utan det var från dem två Karpar som hade dykt upp, eller rättare sagt, hade väntat ut mina beten på behörigt avstånd.

Min ständige följare Kråkan "Johansson"

Måsarna stack och lade sig ute på sjön och tystnaden lade sig, men bara för en kort stund och jag hörde det berömda Kra-kra i trädet bredvid mig. Kråkan Johansson hade anlänt och ville ha lite mat, vilket han fick.

Jag lade ut den flytande Bolt-riggen, avståndet mellan Floatbubblan och min fake floaters, var ca 120 cm och jag öppnade bygeln och lutade spöt mot håven, jag ville se om dem gick upp på mitt bete och framför allt deras reaktion.

En av dem plågsamma vita råttorna!

Reaktion! Ja, efter kanske en kvarts väntan, hörde jag smällen och min lina rasslade av spolen, det hela hade ordnat sig och jag stod och drillade årets första Karp. Den var långt ute och jag drillade som vanligt och halvvägs in släpper kroken sitt fäste ... Gud vad glad jag blev! Fucking Shit!😠

Även här skulle jag tappa karpen ... 20 cm från håven!

Efter detta blev det väldigt lugnt i Joelskogen och jag insåg snabbt att skulle jag lyckas med min plan, så var det bara att flytta på sig och leta. Jag hittade inga som ville leka och till slut hamnade jag inne i inloppsviken. 

Här skulle jag avsluta dagen och slicka mina sår, dricka ur sista kaffet och kanske få se en Karp eller två!? Jag var på väg och packa ner rubbet, när en Karp går upp 40-50 meter ut och efter några minuter visar sig två Karpar samtidigt och nu fanns chansen!

Fox Float Bubble XXL, en flytande Bolt-rigg.

Bubblan kastas ut för långt och vevas tillbaka sakta till området var Karparna befann sig, allt kändes såå bra. Perfekt kontroll på braiden till Bubblan hela tiden och sen kommer plasket på ytan och rycket i spöt, nästan samtidigt.

Bubblan hade gjord sitt och än en gång drillade jag en Karp och nu tog jag det lugnt, nästan lite för lugnt. Fisken kommer in förbi den lilla luriga spetsen, tuggar runt lite framför mig och jag ser att det är en fin Fjällkarp. Jag ser också att den sitter väldigt dåligt i ena mungipan, jag lägger fram håven och sträcker mig för att håva fisken och just då släpper kroken!

Fakebait och Wide Gape.

Vet ni vad? Jag vägrar att skriva mina ord eller tankar efter det inträffade! Det blir inget med det, men jag fattar inget, tappa två Karpar samma morgon, det finns jo inte på kartan ... Jo, Nu finns det!

Dessa fiskar måste ha tagit mina beten väldigt försiktigt och jag undra om mitt beten var inne i munnen på dem, jag tror inte det, för då hade det blivit ett bättre fäste med tanke på det breda gapet på kroken, men jag kan ha fel!

Jag hade aldrig tappat Karp på dessa grejer förut, men ...

Jag hade fram tills detta, aldrig tappat någon Karp på dessa grejer, dem brukar sitta där och spöt kan man pressa hårt med och det hänger med i snabba rusningar mm. Nu har det dock hänt och jag vill påstå att kroken inte fick sitt rätta fäste på grund av fiskarnas försiktighet.

Årets första för Martin?

Nåväl, det var bara att åka hem, bryta ihop och komma igen ... Lite som vanligt med andra ord, det går flera tåg och Karp kommer det att bli! En som hade lite mera flyt än en Gammeldansk, var Martin som tog ett pass på andra sidan sjön, han kom lite sent, men det påverkade inte hans fiske. Natten var lugn, men morgonen blev lite hektisk för honom.

Morgonens andra Karp för Martin.

Två Karpar inom en timme och sen var det klart, Martin var nöjd och Karparna var nog nöjdare, efter att ha agerad fotomodeller en kort stund. Min jakt på årets första fortsätter, var så lugn och under tiden matar jag dem lite inför min 40 års premiär. Ha det super! Stort grattis Martin och alla tillönskas skitfiske!