Mina sista från ytan, nu räcker det!

Vid 14 - tiden i dag bestämde jag att kvällens fiske skulle bli det sista för året med stalkingspöet, det fick bära eller brista. Regnet förstörde hela morgonen och jag stannade hemma, ihållande regn är inte det bästa vädret för fiske på ytan. Så vid 15 - tiden kom jag till Linnéasjön och det blåste en hård ostlig vind, så pass hård att det inte gick att få ut några floaters med en katapult och ingen PVA - bags hade jag med mig! Jag körde runt till Udden och tömde ett halvt spann med små Doggy som sedan fick driva över sjön.

Änderna var på gång, men jag lurade dem med ett par gamla brödlimpor som jag slänge i kanten borta vid Pilen och hela högen av fjäderfän kom och det uppstod ett slagsmål utan dess like. Jag fick vara i fred och satte mig på hinken och spanade, det var dött som graven, fiskarna från i går var borta. Jag kollade ett par andra platser, med såg inget.

Jag satt och drack en kopp kaffe och fick se ett par lugna partier ute vid en av bojarna, Bingo! Minst två karpar var uppe och jagade floaters och det var bara att dra runt sjön igen. Väl framme gick det två fiskar och mumsade i vågorna, jag väntade en liten stund och dem följde mina beten in mot mig.

Den första krokade sig mot controllern och det visade sig vara en mindre fjällkarp på kanske 2 kilo och dagen var räddad! Jag väntade ytterligare en stund, men inget visade sig och jag trodde att den andra hade stuckit. Jag hade fel! Jag fick se att det kom lite vågor som gick mot vindriktningen och saken var klar, det gick en fisk under några buskar och åt dem beten som hade drivit in under dessa.

Jag fick flytta på mig för att komma åt fisken och det gick bra, jag passade på dem få sekunder var vinden lugnade sig lite och fick ut lite beten. Fisken var nu så nära att jag kunde se att även detta var en fjällkarp och med betet upphängt på en av dem yttersta grenarna på en av buskarna, kunde min väntan börja.

Fisken kom fram och skulle ta mitt bete flera gånger, men varje gång blåste det så betet lyftes ett par centimeter över ytan och det var nästan som den sträckte på sig. Vid fjärde försöket lyckades det och den var min, lite större än den första och den kämpade som en stucken gris. Sen kom regnet tillbaka, himlen blev bara mörkare och det var dags för hemfärden.

Jag satt dock en stund och drack ur mitt sista kaffe och tankarna flöt iväg, jag har haft en mycket bra vår och sommar, med mycket fisk, faktiskt en av dem bättre! Det finns inte så många negativa inslag, fast det finns ett par fiskar som jag mer än gärna hade landad.

En var den stora Gräskarpen som tog min brödbit och jag kände inget i krokningen, den stora fjällkarpen som jag har sett vid flera tillfällen, den går inte upp på floaters och jag hade gärna landad den fisken som jag tappade i augusti i norra delen av Linnéasjön.

Jag fick tyvärr inte heller den fina Koikarpen som jag hade framme under flera tillfällen under sommaren eller någon av sjöns riktigt stora Gräskarpar. Dem såg jag i går och dem åt, men utanför kastavstånd och jag nådde dem inte på grund av mitt controllerspö stod hemma!

Men jag vet vad som finns och det sporrar mig inför nästa säsong var jag ska fiska mera med controllers och Zig - riggs, jag skall bara ha en av dessa Gräskarpar och det kommer jag vet det, jag känner det! Dem kan inte gömma sig och en vacker dag gör en av dem bort sig!

Det var sista fiskarna på ytfiske, vädret börjar bli ostabilt och sakta blir det kallare, regn och molnigt väder, men det kommer också fina dagar. Jag ska fiska Gräskarp med Tiger nuts så länge det går och sen ska jag köra karp resten av året och en del Gädda. Nu jobbar jag 4 dagar och på fredag är jag ledig, jag ska bara ta det lugnt inför fredagskvällen var vi kör en höstträff i Rismåla och efter det blir det förhoppningsvis tufft för Gräskarparna.

Längre fram i höst ska jag fiska ett vatten med stor karp och vi kommer nog att starta en mäsknig där inom kort, jag har ett par fiskar som har lurad mig en gång för mycket och det ska jag ändra på fram tills isen lägger sitt lock över våra vatten.

Bilderna är från eftermiddagens fiske, som synes var det mycket moln, vassarna börjar gulna och dem platserna var det alltid finns karp är numera övergivna. Det är dags för lite bottenfiske igen och det ser jag fram emot, man får en liten kick när det drar iväg, men inte lika mycket som när en karp närmar sig mitt flytande bete, då vet man att man lever!

Nu är Doggyhinken tvättad, likaså spöna, håven mm. Rucksacken är tömt och allt är undanlagt till vårens fiske. Nu återstår det bara att göra ordning allt till bottenfisket, något jag ska göra i veckan. Jag ser även fram mot vinterfisket och jag hoppas inte att det smäller till med kyla, utan att det går sakta, jag vill vara med så länge det går! Förra året slutade mitt fiske den 23 december, efter det datum var det is och en grym väntan på våren inleddes, må det aldrig frysa i år!