6 - 0, 4 - 0 och 2 - 1.

Vi är inte i Båstad och det skulle kunna ha varit Tennisresultatet mellan Slynan och smidiga jag, men så är det inte heller, utan det är mina resultat under helgens stalkingfiske och den sista ettan kommer jag till senare! 6 karpar i Linnéasjön i fredags, var ett bra resultat, likaså igår, var jag var i Rismåla. Fiske var dock svårt igår, men när dem väl öppnade käften, så gick det skapligt. Sen har vi dagens fiske, som också bedrevs i Rismåla, men nu var fisken helt och fullständigt omedgörliga och jag var helt inställd på att jag skulle blanka, men fan den som ger sig!Jag började i Bloms vik på andra sidan, inte en fisk som ville vara med, jag flyttade till andra sidan och här fick jag upp en karp, som gäckade mig väldigt länge, innan jag fick ge upp i och med att den försvann. I mera än 2 timmar gick den in till höger under en buske och tog lite beten och sen tog den en stor båge ut och gick in under den andra busken och tog lite bitar och så höll den på.

Jag försökte med lite olika betesalternativ, men det ville sig inte och fisken försvann ut i det blå. När jag sitter och funderar över mitt nästa tilltag, ser jag en människa med dålig motorik på andra sidan viken! Jag känner igen kläderna och nu går det upp ett ljus, det är Trekåntsslynan, som ska dra sig en karp, trodde han! Först försvinner min fisk och sen kommer han ... Det blir en blankning!

Slynan kom för att kackla lite och sedan provade han efter en karp lite längre ut i viken, men denna fisk hade också gjort the famous disapperaring act och vi stod nu lottlösa båda två. Jag ska ta mig lite kaffe, sa jag till Bengt och han skulle kolla Stenviken. Han var snabbt tillbaka på grund av vinden och nu skulle han prova nera vid lilla dansbanan. Även därifrån kom han tillbaka och han stod och lurade lite i buskarna, jag hade använd vinden till min fördel och lyckats att få upp först en fisk som också försvann, en mörk fisk som jag hade väldigt nära mig. Efter ett tag dyker det upp en fisk till och jag talar om det för Bengt, så han inte skrämmer den. Han smög tillbaka till mig och fisken gick ut, Bengt backade in i skogen och fisken kom fram och sen försvann den igen! Vi trodde båda att den var borta och Bengt skulle kolla läget på andra sidan av viken, inget! Efter ett tag kom karpen tillbaka och jag provade med två mindre boilies, men den tittade inte ens på dem och jag bytte till en stor Doggy. Vinden var svår och till min stora lycka, kom det en liten gren flytande och jag lade lina över denna och mitt bete låg 30 cm framför, det funkade bra som camouflage och fisken tog mitt bete.

Den gav en bra fight mellan tuvorna på platsen, men jag höll den så gott jag kunde och lagom till Bengt kom, låg den i håven. Bengt tog lite bilder på fisken och sen var det dags för honom att dra sig hemåt. Jag tackade för hjälpen och fortsatte en stund på platsen, men det var över för denna gång.

En fin och lite massiv spegel, som inte är så värst många gånger på mattan, vi vägde den inte, utan den fick sin efterlängtade frihet direkt efter bilderna. Efter denna fisk fortsatte jag runt gölen och hamnade på Lilla dansbanan, jag lade ut mina beten och väntade. Nothing! Sen gick jag bort till bryggan till höger, var det fanns ett litet fönster, var det var lugnt och lade ut lite beten vid en buske. Efter en kvart ser jag en försiktig fisk ta mina beten och jag smög dit, det var en mindre fjällkarp på kanske 3 - 4 kilo och den gav järnet tills den sattes ut igen, vill jag lova. Vinden var konstig och mina floaters drev ut lustigt nog, fast det var en kraftig sidovind och efter ett tag hade jag 3 karpar i ytan ute på djupt vatten. De tog inget på vanligt frilinaavstånd och jag hämtade spöt med Surfacecontrollern. Jag hade ett par tafatta försök, men det var helt klart att de skyggade för lina och det blev ett väldigt fibblande med olika dimensioner och till slut var jag nere på 0,18 mm och nu kommer det med ettan! Jo, jag vet att 0,18 mm fluororcarbon inte är världen starkaste lina, men den höll 10 minuter med en fjällkarp, som jag faktiskt tror hade varit ett sjörekord. Allt gick bra tills jag hade den innne vid håven och den gjorde en rusning under bryggan och linan gick av. Efter att jag hade mätt upp linan efter det inträffade, kunde jag bara konstantera att denna souvenirsamlare hade snott min krok och på sin höjd 5 cm lina och det fixar fisken snabbt, men tråkigt är det.

That´s life! Helgen är över, 12 karpar landade, roligt har jag haft, så här såg det ut idag, fredagens fiske, har ni redan sett och gårdagens fiske, kommer jag till senare.