Tack Staffan!

Ena stunden var det lugnt och i nästa stund blåste det rejält igår vid Linnéasjön och när det väl blåste, så ändrade vinden riktning hela tiden och det var inte lätt att fiska. Första karpen gick det dock bra med, fast den var ensam. Den kom så pass nära, att jag kunde lägga ut en Doggy med frilina och ären var räddad än en gång, men sen blev det besvärligare.Jag hittade ett par fiskar i Joelskogen och dem höll sig på behörigt avstånd från mig och det var dags för en Surfacecontroller. Som bilden visar, så var det 3 meter tafslängd som gällde och det har sina sidor att kasta med denna upptackling, men det gick hyfsat. På grund av avståndet och med solen i ryggen, så använde jag en liten 12 mm Irish Cream pop - up från Berkley Gulp som bete och den lyste bra i solgasset.

Jag använde en 10 grams controller från Korum, dessa plaskar inte så mycket och jag fiskar dem antingen glidande eller som igår, semi - fixed på en Korda in - line Sleeve. Huvudlinan är braid och tafsen en fluorocarbonlina, som jag fettar in med Muculin. Länken mellan braid och fluorocarbontafsen är ett Korda lekande i size 8, som sitter inuti den tjocka delen av sleeven.

Jag jagade dessa två karpar i ett par timmar och var på väg att ge upp, men jag såg något som borde ha varit en Gräskarp, som simmade in i norra delen av sjön och jag följde efter. Staffan Berg kom ner för att mäska vidare på sin plats och vi pratade lite en stund, varefter han skulle hem till familjen. 10 minuter senare ringer han mig och talar om, att det går två fina karpar och en gräskarp nere vid Grönvägen och jag tar järnhästen ner dit. Väl framme kan vi konstantera att det rör sig om fyra fiskar och jag lägger ut lite beten till dem. Det händer inget på en stund och Staffan sticker hem och lämnar mig åt det roliga. En timme går och jag ser ingen av fiskarna ta några beten, försiktigt går jag och tittar och dem är borta!

Jag hittar dem senare i andra änden av sjön, alla fyra är samlade och den ena är Halftail och inte någon gräskarp! Troligen har dem haft lite förlek med varann och lekt följa John. Fiskarna går en bra bit ut från land och ända möjligheten för att få ut några beten, är ett mindre gäng med PVA - bags, som jag fyllar med Doggy och småsten, dessa kommer ut med katapulten och sakta kommer dem till ytan och driver mot fiskarna. Jag ser att ett intresse väcks och efter en stund kommer första karpen upp och tar ett par beten. Allt går efter boken och snart är dem inne i den lilla inloppsviken och jag kan sittande på hinken, kroka dagens andra karp.Tyvärr var det inte Haffy, som jag gärna ser i min håv, men på det avståndet, går det inte att bestämma vilken fisk som ska få ta betet eller inte, man hamnar i situationen: Beggers can´t choose!

Skitsamma! Jag fick hjälp med fotot av en komunalarbetare som höll på att renovera spången som går runt norra delen och det var tacksamt. Han var inte glad över det som hade hänt på spången, man hade lagt en stor bäddmadrass på spången och dränkt madrassen i bensin och tänd på och resultatet blev att 10 meter av spången och räcket brann upp! Jag försökte lite skämsamt att lugna ner honom med orden: - De slutar, när dem börjar betala skatt! Men, men jo mer ungdommarna håller på, jo större är risken att vi en vacker dag får tag i dem och då ska bensindunkarna fram! Men hjälper det? Nej, för dagens "föräldrar" bryr sig inte ett skit om vad deras jävla lortyngel gör på fritiden, bara dem slipper dem själva! Hade min son gjort detta hade han lämnat kyrkboken genom en smäll och det vet han och han gör inte sådana onödiga saker. När du läser detta är jag ute på nya äventyr med mina Doggy, det gäller att passa på när vädret är bra för denna typ av fiske.