Det blev en väldig trevlig och givande dag med Sankte Pär i går, som vanligt. Vi var och tittade på ett vatten med Gräskarp, fint som bara den, men troligen lite mer svårfiskat än vanligt. Nu får vi suga på den karamellen några dagar och sen göra ett provfiske där och därefter bestämma oss om vi ska vara med på tåget eller inte. Summan för fisket är bra och fisken växer bra, samt att det inte finns så mycket störande arter under ytan, lite värre verkar det vara ovan ytan, något vi får lösa. Lite handlande blev det också och efter en kopp fika, drog vi hemåt och försökte oss på att lura en Koi till Pär, en fisk som stod högt på hans önskelista. Jag var ute efter läderlappen, en läderkarp runt 10 kilo och snart vi vi framme.
Vi började med att lägga ut beten på flera platser, men inget ville gå upp och ta något och vi såg till en början bara enstala fiskar i rörelse. Längre fram på dagen, såg vi mera fisk på andra platser och enstaka fiskar tog en mumsbit då och då. Jag hamnade i ett trångt hak och fick in en större spegel vid mina fötter och den åt i gräskanten och jag trodde att detta skulle bli en snabbt landning. Under tiden lade jag ut lite små Doggy som drev längs med lite överhängande träd och då var det ett par fiskar uppe. Pär satte sig en liten bit bort längs kanten och spanade efter sin efterlängtade Koikarp som skulle möjligtvis dyka upp i strömmen av floaters som drev mot honom.
Det fanns två stycken Koikarpar i området vid Pär och de gick under buskarna och träden, vi släpade bara med oss min håv och dealen var att Pär skulle skrika, om det skulle lyckas honom att kroka en fisk och så blev det. En timme senare, precis när jag hade Läderlappen vid mina fötter och den tog några bitar, hördes mitt vackra namn nämnas i tystnaden och jag tog håven och sprang till Pär. Jag såg ett rött huvud mellan träden och då det var i vattnet, så var det inte Pärs röda kinder, utan en fin Koikarp som hade tagit hans Doggy. Bingotajm!
Trångt och lite svårt manövrad var det, men fisken kom i håven och vi fick backa in för att komma på torra land. Pär var glad, han skakade, han hade allt det där, ni vet som man får när man lyckas med något efter lång tids väntan och strapatser. Det var honom förundat att få denna vackra skapelse och nu har han bara Gräskarpen kvar som mål i år, sen ska han börja bottenfisket.
Inte illa pinkat av en nybörjare, jo så är det! Pär började sitt karpfiske i år och med att stalka sina fiskar, inte det man börjar med precis, men det har gått väldigt bra. Han har PB på spegel 9 kilo, Fjällkarp 6,6 kilo och nu en fin Koi på 5,1 kilo och de är inte fångade i några lätta vatten precis, utan i vatten, var karpen har sett det mesta både på ytan och på bottnen. Snart tar han sin gräskarp, den kommer den också, jag vet det ..... det känns så och det är enormt roligt att se nya i gamet, fånga sina efterlängtade mål och deras glädje.
Stort grattis Pär! Den kom så småningom igår, precis när du började misströsta lite.. Ingen dålig Koikarp att börja med och nu är det bara att höja vikten. Ena sekunden stendött på platsen, sekunden senare en skugga, en mun, ett sörpel och den sitter där, så är det i detta spännande fiske, var man smyger på fisken eller sittar och väntar fram dem. Vi ska inte säga något, men jag undra om dem tre rödmyrabett du fick på vänstre tutte, har slutat att svida? Hur gick det för mig då? Jo, jag hade tre fästingar som precis hade nypit sig fast i mitt danska huld, vart de satt säger jag inte, lite privacy please! Jag drog bom på läderlappen 2 gånger, vilket är lätt när fisken bara läppar betet och man inte riktigt ser bland gräset vad som föregår och resten kommer jag till senare......
Vi började med att lägga ut beten på flera platser, men inget ville gå upp och ta något och vi såg till en början bara enstala fiskar i rörelse. Längre fram på dagen, såg vi mera fisk på andra platser och enstaka fiskar tog en mumsbit då och då. Jag hamnade i ett trångt hak och fick in en större spegel vid mina fötter och den åt i gräskanten och jag trodde att detta skulle bli en snabbt landning. Under tiden lade jag ut lite små Doggy som drev längs med lite överhängande träd och då var det ett par fiskar uppe. Pär satte sig en liten bit bort längs kanten och spanade efter sin efterlängtade Koikarp som skulle möjligtvis dyka upp i strömmen av floaters som drev mot honom.
Det fanns två stycken Koikarpar i området vid Pär och de gick under buskarna och träden, vi släpade bara med oss min håv och dealen var att Pär skulle skrika, om det skulle lyckas honom att kroka en fisk och så blev det. En timme senare, precis när jag hade Läderlappen vid mina fötter och den tog några bitar, hördes mitt vackra namn nämnas i tystnaden och jag tog håven och sprang till Pär. Jag såg ett rött huvud mellan träden och då det var i vattnet, så var det inte Pärs röda kinder, utan en fin Koikarp som hade tagit hans Doggy. Bingotajm!
Trångt och lite svårt manövrad var det, men fisken kom i håven och vi fick backa in för att komma på torra land. Pär var glad, han skakade, han hade allt det där, ni vet som man får när man lyckas med något efter lång tids väntan och strapatser. Det var honom förundat att få denna vackra skapelse och nu har han bara Gräskarpen kvar som mål i år, sen ska han börja bottenfisket.
Inte illa pinkat av en nybörjare, jo så är det! Pär började sitt karpfiske i år och med att stalka sina fiskar, inte det man börjar med precis, men det har gått väldigt bra. Han har PB på spegel 9 kilo, Fjällkarp 6,6 kilo och nu en fin Koi på 5,1 kilo och de är inte fångade i några lätta vatten precis, utan i vatten, var karpen har sett det mesta både på ytan och på bottnen. Snart tar han sin gräskarp, den kommer den också, jag vet det ..... det känns så och det är enormt roligt att se nya i gamet, fånga sina efterlängtade mål och deras glädje.
Stort grattis Pär! Den kom så småningom igår, precis när du började misströsta lite.. Ingen dålig Koikarp att börja med och nu är det bara att höja vikten. Ena sekunden stendött på platsen, sekunden senare en skugga, en mun, ett sörpel och den sitter där, så är det i detta spännande fiske, var man smyger på fisken eller sittar och väntar fram dem. Vi ska inte säga något, men jag undra om dem tre rödmyrabett du fick på vänstre tutte, har slutat att svida? Hur gick det för mig då? Jo, jag hade tre fästingar som precis hade nypit sig fast i mitt danska huld, vart de satt säger jag inte, lite privacy please! Jag drog bom på läderlappen 2 gånger, vilket är lätt när fisken bara läppar betet och man inte riktigt ser bland gräset vad som föregår och resten kommer jag till senare......
.jpg)
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.