The perfect Ambush!

Jag har som de flesta karpfiskare, börjat att få lite abstinensbesvär redan och kan under vissa perioder knappt hålla mig, inför vad som komma skall, en underbar sommar med en massa spännande upplevelser.

Det mest spännande i mitt fiske är stalking och Ambushing, lite Man against nature and the fish och det kan resa nackhåren på mig redan, fast vi kanske om det vill sig illa, har 3 månader kvar, innan vi kan utöva detta hjärtabultande fiske.

Så vad bättre än att skriva av sig abstinensen och förhoppningsvis både bli av med den och förhoppningsvis också inspirera, just dig till att prova detta enormt roliga och spännande fiske.

Det hela utspelar sig i Linnéasjön och det är ett tag sen, jag kommer inte ihåg allt, men jag hade doggy, lite partikelbeten och några räkstjärtar med mig och hade under två tillfällen hittar karp här och gett dem lite partiklar och pellets att mumsa på.

Det var semestertider, fullt av skolungdomar på båda badplatserna och enstaka fiskare kom utifrån och fiskade, lägg sen till alla, som ställde samma 30 åriga fråga, om det finns fisk här mm.

Allt detta gjorde att jag drog mig undan och så långt bort från civilationen och galenskaperna, man nu kan komma i Linnéasjön.

Det är inte så långt man kommer, men det räckte gott och väl för en veckas fiske med 3 pass och 6 fiskar varav 3 av dessa varde över 9 kilo och de togs framför mina stora fötter och på både flötmete och doggy eller hundmatsimitationer.

Varför jag valde just denna plats, var djupet rakt ner för mina fötter, som är ca 2 meter och lite till vänster finns det ett tjockt bestånd av näckrosor, var jag vet att karparna gillar att sola sig eller komma undan all störande moment som finns runt sjön.

Två tillfällen med partikelbeten, lite pellets, hackade räkor och kräftstjärtar, hade lockat fram karparna och lite Braxen. Det syntes ganska tydligt, när jag första morgonen smög mig ut till platsen dyngsur av nattens och morgonens dagg.

Jag hade fixat till 2 brädor, som blev mitt stöd för hinken och nu satt jag fint utan att sjunka i gungflyt, flötet ställdes in försiktigt och sen kunde min väntan börja.

Första fisken var en Brax och jag lyfte bara in den på spöet, för att inte skrämma karparna, men jag fick vänta ett tag, innan flötet lade sig och det tog stopp i krokningen.

10 minuter senare hade jag fått fri Jaffa från grönsakerna till vänster, en lite dåligt inställd broms försåg henne med lite för mycket lina och ja, det gick bra ändå.

Vågen kröp ner till 9360 gram tror jag det var och fotograferingen blev lite sådär på den igenväxta platsen, men jag var off the mark, so to speak och ganska nöjd med livet.

Brödet gick inte att använda, braxarna var som galna och till min stora glädje fick räkstjärtarna vara i frid, öh tills denna lilla spegel kom förbi och tog för sig.

2 lift och två karpar, ingen dålig start på platsen och dagen efter var jag på plats igen. Jag hann precis ut på platsen och sen kommer det två killar, som ville fiska på platsen innanför, men jag visade mig och talade om att jag redan fiskade härute och de respekterade detta.

Denna dag var inte den första lik och jag hade ingen fisk framför mig och i ren panik, slängde jag in lite doggy i den smala kanalen, som ligger bakom mig och sen kom kaffet fram och jag njöt lite av Mother Sunshine och reflekterade lite över att ha fått Jaffa så snabbt.

Mitt soldyrkande, mina tankar och reflektioner avbröts av ett sörplade läte inne från kanalen, ett ljud som kan får vilken karpmetare att reagera, en fisk gick därinne och tog mina doggy och jag var inte sen att lyfta på den breda och kolla läget.

Det var en större fisk och jag gav den lite extra beten att koncentrera sig på, telefonen ringer, det är Slynan och jag berättar för honom, vad jag har fått innan och vad som finns i kanalen - Åh va gott, då ska jag inte störa dig, ring om du får den! Och vi lade på.

Jag hämtade spöet och drog bort flötet, det stora haglet och krängde av mitt flötesgummi, nu var det dags med darrande händer, att få på ett baitband och få på en stor doggy.

Det gick bra och snart stod jag lutad mot en björkstamm och såg hur en större karp gick mellan de två vita näckrosblommorna och åt av mina utlagda beten.

När fisken var vid ena blomman lade jag ner min bete, så det låg mot kanten av ett av näckrosbladen, bromsen var låst, fisken kom och vände tillbaka och gick in en bit i kanalen och jag passade på att få ner håven under vattnet i kanten vid mina fötter.

Den kom tillbaka och tog för sig och sen tog den mitt bete! Det hela var över på 5 sekunder, jag krokade, höll emot och pressade karpen över håven och sen var det klart och jag kunde sen ringa Slynan och tala om att The Italien vägde prick 9 kilo. - Ge mig inte dig blev svaret,  jag tog bilden och fortsatte att fiska med flötmete ute i sjön.

Det hände inget på 2 timmar och inget kom upp i näckrosorna till vänster, så jag gick en runda bort till stugorna i Joelskogen och hittade så småningom denna spegel, som tog för sig ute bland växtligheten och som synes, så fisk även den se min håv från insidan.

Den tog en fake doggy, ett bete som jag använder när det antingen är mycket fågel på platsen eller om fisk tar god tid på sig, dessa beten flyter i evigheter.

Jag mäskar första platsen igen och kan inte fiska dagen efter på grund av olika saker med barnen, som ska hit och dit och det var med en liten klump i halsen, jag cyklade denna lördag morgon genom Joelskogen.

Bingo! Det fanns ingen, som fiskade ute på "Kosovo Outlook" och det var fritt fram för mig att smyga ut och sätta mig på hinken igen.

Det händer inget annat än en Sutare och några slemproppar under morgonen och förmiddagen och dagen går över i eftermiddag.

Jag provar med doggy, men inget händer på en timme och de flesta av dessa flyter in bland näckrosorna till vänster, ingen karp visar sig och jag är egentligen på väg hem eller till en annan plats, när jag ser svaga vågor som går mot vinden - Fisk eller fågel?

Det var fisk, en karp gick lite längre bort på andra sidan av de gröna bladen och jag smög mig ditt. Igen en större fisk och efter ett tag såg jag att det var Halftail, som var i farten bland mina doggy.

Hon är inte den lättaste att lura med flytande beten, men hon älskar dessa och jag höll henne igång länge med lite beten åt gången och sakta sänkte hon garden helt och sög i sig mitt krokbete.

Fighten utspelade sig på max 5 meter lina och hon krossad allt i sin väg under kampen för friheten, det var vattensprut och det flög växtdelar här och där, men att knäcka min Power Pro braid eller rätta min krok, det klarade hon inte och jag kunde för tredje gången denna vecka, ringa Slynan och berätta att hon vägde 20 gram från 10 kilo.

- Jag kommer sa Slynan och han kom med orden: - Du är inte sann! Slynan tog lite foton och sen fick hon sin frihet efter en kvart i den mörka säcken.

Det nästan syntes på henne, att hon visste att hon skulle få simma ut igen, karpar kan inte flina, men något var det med hennes mun, innan hon stack iväg!

Boilies och nattfiske i all ära, det är kul och spännande, men det går inte upp emot en fisk, som är framför dig, du vet att du bara har ett försök, du vet att den kommer att ta ditt bete.

Dina tankar, din plan, krokningen, explosionen i vattnet, striden, grejernas knakande och sen lyfter du upp din fångst framför kameran - Du andas ut och har gjord det än en gång!

Missa inte detta under året, det är guld värt och du vet att du lever! Dra dig undan alla, hitta ditt hak och reap the benefits or rewards!