tisdag 26 februari 2013

As time goes by!

Tiden går och den går fort, när man har roligt! Jag hittade en del gamla karpbilder och de har ganska många år på nacken numera.

Jag börjar med Linnéasjön, var allt startade för över 30 år sedan, i början hade man kustspö, foiliebitar på linan, som indikator och banksticks, ja, det var något man kapade och skärde till från närmsta buske.

Man satt i en campingstol, så länge den höll ihop och stirrade sig blind på det silvriga pappret, som var vikt över linan. Man frös, man var blev blöt, man fick ingen sömn och att kolla på vattnet efter fisk, var uteslutet, man kunde jo missa en dragning i linan.

Jag har många gånger legat i min bedchair, tittat på alla grejer man har med sig nu och jag kan fortfarande inte fatta, att man bara klarade sig som man gjorde. Har man blivit bekväm av sig genom åren? Jag tror det, om inte så har åldern nog en viss betydelse.
Här en fin fjällkarp från Hemmet, helgen efter tog jag en på 11,3 kilo i ett obeskrivligt väder, ingen bra kamera, men Mattias Mangotsson kom sent på kvällen med sin motorcykel och vi försökte att ta lite bilder med hjälp av helljuset från biken, det blev inte bra, kan jag säga!
Udden var min plats, Fredrik Mangotsson satt på Hemmet och hörde att jag hade ett bleep och såg att jag satt vid spöna.

Ytterligare ett bleep och Fredrik såg en vattenpelare stiga mot skyn och The famous Fully Scale var min. Tack för bilden Fredde!
Fisket hade varit trögt på Udden och jag satt till vänster om badplatsen och kastade till Udden, tanken var att det skulle finnas föda på Udden, men ingen silhuett av en fiskare.

Det funkade perfekt och efter något timmes fiske, kunde jag släpa denna spegel raka vägen över badplatsen och igen var det Fredrik Mangotsson, som fick äran att ta bilder.
Old Pitch, Tiger nuts on close range och det var varmt som Kunta kintes hemland, efter ett par timmars lidande i solskenet, såg jag att näckrosorna delade på sig och sekunden efter, var det nära att jag fick renovera ena baitrunnern.

En kort, men tufft fight inne vid land och Halftail gick i håven, Da man var på banan och en stund senare kom Mangotsson från sin Hokeyträning, om jag minns rätt och förevigade oss. Thanx again Fredde!
Efter en helg med 78 mm regn, som gav tre karpar vid Hemmet, så bestämde Mangotsson och jag att det fanns mera att hämta här och vi mäskade vid Hemmet och i Willow swim.

Kvällen var otroligt fin och vi låg under våra shelters, mera halvdöda än levande av värmen och Fredrik lade ut med en fin spegel under kvällen med orden 1 - 0 till Sverige! - Skit ner dig, vi har inte gått hem än, blev min kommentar till honom, hög jargong på den tiden ... nja, den finns där fortfarande!

Under natten kom det in ett oväder med regn och jag lovar att det regnade! Detta satte fart på fisken, lite nytt syre efter värmen under veckan och 4 karpar skulle hitta mina Tiger nuts.

Fredrik sov gott, fick inte mera och hörde inte vad Danmark höll på med i regnet under natten och morgonen. Han kom över till mig vid 7 - tiden och undrade om jag skulle ha något fisk.

Jag bara pekade på två utlagda säckar och förklarade att 1 - 0 till Sverige, numera är 4 - 1 till Danmark och vi tog en del bilder på denna och Jaffa och 2 andra fjällisar.
Under de få gånger jag fiskade i Hagasjön, så skrapade jag ihop 7 karpar över 10 kilo och denna var den första och ända fjällkarp och den första på Doggy.

Jag var där med Erik Sandell och mer eller mindre jagade denna fisk i två dagar, innan jag till slut lyckades ta den ute på udden med linan över en liten tall. 10,7 kilo och man var ganska nöjd med denna fisk.
Här min fetaste karp från Haga, jag tror den vägde 11,3 kilo och den togs från peg 4, som platsen hette på den tiden, numera är den döpt till Brända tomten!
Min sista karp från Haga, jag fiskade bara i 30 timmar från platsen, som ligger rakt fram för, var vägen går ner till sjön.

Jag har tyvärr inga andra bilder på denna spegel, som vägde 12,960 kilo, då Jonas aldrig kom ner och tog några bilder, lite synd, men så var och är det och efter denna fisk, var jag uppenbarligen inte välkommen vid sjön längre.
Väl hemma igen och igen var det Old Pitch och Tigers, som gav utslag och ni ser nog vem som höll sig framme denna dag.

Halftail älskar som alla andra karpar Tiger nuts, fast denna dag, var mitt sikte inställd på sjöns Gräskarpar, men man ska inte klaga över en fisk som denna.
Sista och inte minsta en bild på Fredrik Mangotsson, som tog denna fina gamling på udden med dubbla kikärtor på riggen.

Jag vill minnas att den vägde runt 8 kilo och jag tror att detta var 1995. Jag kommer med flera gamla bilder framöver och då handlar det nog mera om olika specimenfiskar genom tiderna. Se ya!

OBS! Är det just du som ska bli besökare nummer 200 000 i kväll?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.