Detta var en fråga som jag fick av Jörgen Haraldsson i Blekinge och visst gör jag det, fast jag har allt klarlagt, redan sedan länge, hur det resterande av året ska se ut och det är bra att ha det mesta inplanerad eller åtminstone på planeringsstadiet.
Jag ska fortsätta med att jaga Gräskarp ett bra tag till, åtminstone, så länge det håller sig soligt och varmt. Mina små spots mäskas regelbundet med Tiger nuts och en del andra mindre partikelbeten och jag hoppas att jag ska lyckas med mitt mål under augusti och september.
Små fläckar som fiskas av med ett eller två spön, tidig morgon eller sent på kvällen och natten, allt eftersom jag har tid till detta.Som exempel till helgen, var familjen är i Stockholm och jag är hemma med hunden, då blir det bara morgon och kvällsfiske för min del.
Men helgen därpå blir det tre dagars fiske, vad som sen ger resultat av detta, det återstår att se, men nöta på ett tag till, det ska jag göra och det är ju hett i dubbelt bemärkelse.
Något besök i ett av alla privatvatten, som jag har till mitt förfogande, kan det nog också bli, men vi får se, inget är planerad, det tar dock inte lång tid att ta sig ditt för en dag eller en helgs fiske.
Bland Gräskarparna, som jag jagar i första hand, går Halftail, som har undvikit mig ganska länge nu, men jag har en känsla av, att vi snart träffas igen över en matta av Tigers och andra partiklar och den stunden ser jag fram emot.
Helst tar jag henne på senhösten, när hon är uppe i vikt och kanske kan krypa över 12 kilos strecket, fast det spelar ingen roll, vad hon väger och det finns lite andra karpar i Linnéasjön också, som jag gärna sätter en krok i, under min väntan på en stor Gräskarp.
Sen har jag ett större vatten, som ska besökas i höst, tror jag lägger oktobermånad där, med lite hårt fiske under helgerna och om man kan tigga sig till en ledig dag i samband med en lång helg.
Jag har bara fiskat där två gånger och tappat två stora fiskar, men fått lite känsla för vattnet och vad det är som gäller, för att lyckas där.
Att man tappar fisk är på ett sätt väldigt tråkigt, men det visar samtidigt, att man är på helt rätt spår, man fiskar där dem finns och att man har rätt sorts bete o s v.
Det krävs den rätta attityden, lite envishet och jag lyckades under andra sittningen, att både tappar en stor fisk, men även att få hål på denna sjö, som innehåller en hel del mystik. Så där ska jag lyckas och hur länge jag kommer att nöta där, det vet i gudarna!
Höstträffen i Rismåla göl, ska jag definitivt inte missa, den körs mellan den 20 - 22 september, så där blir det ett litet avbräck i fisket i den stora sjön, men jargongen, alla takes och kamratskapet, det går före och vem vet, jag kanske lottar Slynan och Badplatsen med honom och då får dem andra hålla i sig av bara farten!
Framåt novembermånads början börjar det att bli dags för vinterfisket och vart det blir i år, är lite svävande än så länge, det kan bli i Linnéasjön eller kanske fortsätter jag i den stora sjön, om framgångerna fortsätter.
Kanske blir det i Rismåla göl, var jag dem senaste åren har haft väldigt fina framgånger, men samtidigt haft onda ögon på mig och mina resultat och man vill jo inte trampa någon allt för hårt över fötterna, som redan är nere i skorna.
Fiskade jag i Bloms vik, som på bilden, så var det fel och man gnällde i högan sky över detta, fast det är fritt fram för alla medlemmar, att fiska från en plats, då först till kvarn gäller.
Badplatsen i Rismåla göl, same Shit rådde även här och man försökte att mäska på platsen och fiska på platsen och det skedde mitt i veckan, när "stjärnan" jobbade.
Jag märkte detta och flyttade ut mina fina vinterbeten lite längre, var man inte nådde med sina kast (Bra beten flyttar fisken) glöm aldrig det!
Året efter tog man över platsen, vilket är helt okay, men samma dag, satt jag i Bloms vik och hade etablerad mina beten där och hade nästintill ett bättre fiske här fram till nyåret och det gillades inte av flera.
Bloms vik var rolig, det kom karp under dem flesta passen, i regn, snö och under tuffa förhållanden, som här på bilden, var hela viken frös ihop, men jag fick mina takes, fast isen låg 1 - 2 cm tjock och mera Hard core, än detta blir det nog inte i Sverige.
Ett par bleep och sen går karpen lite sakta iväg, Nashtoppen viker sig, samtidigt som min Gardner Bug sitter klistrad mot mitt vänstra Delkim. Det är ljuv musik för mig, men det svider i mångas ögon, att man lyckas med något, som många andra anser sig vara en omöjlighet.
I give a shit! Jag är där, tills isen stoppar mig helt, vad andra gör under denna årstid, är deras sak, men ligg inte hemma i värmen och få huvudbry över mig, utan var ute och upplev detta själva.
Att gnälla på mig eller andra, som ligger ute och har kul och får fisk, det ger inga fina vinterbilder med karp och snö på marken!
Jag behöver inte vara på Badplatsen eller i Bloms vik, jag kan ta och leta upp fisk på annat håll i gölen, etablera mina beten och ha lika bra, om inte bättre resultat där ... hur låter det sen? Ni har ju fått allt serverad på silverfat, men någon tystnad tror jag inte på tyvärr.
Jag har planerad mitt fiske för resten av året, jag kommer att få mina resultat, jag har enormt med bra beten hemma, som karpen vill komma åt och jag hittar fisken och serverar den mina beten och jag får mina fiskar och det kan ingen göra någonting åt och jag kommer att fortsätta mitt fiske genom kacklet och vidare ända in i kaklet, som en god vän sade en gång i tiden, bara isen är min överman!
Kaxigt? Ja! Så in i helvete och det gör att jag lyckas, men det ska mera till än bara kaxighet, lite tanker, planering, lokalisering, mäskning, 16 timmars mörke per dygn, lite ups and downs along the way, tålamod, envishet, gott varmt kaffe och en varm sovsäck. Syns vi?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.