Away from the beaten Tracks, del 4.

Jag hade haft bra fiske i flera vatten med mitt stalkingfiske, ibland var det lätt och ibland rena barnaleken att ta fisk och blankpassen var få under 2009. Jag lyckades med ett nytt sjörekord i Black pool med en fisk på 8,5 kilo, en fisk jag tog senare på året med nästan samma vikt. (snacka om beaten tracks, det är snarare sliten Tracks med tanke på allt som rör sig kring gölen)
Andra vatten hade knäckts i fin stil, men det fanns två fiskar som på något sätt undvek mig och det var Linnéasjöns Jaffa och Halftail. Jag brukar kunna lura dem under våren och försommaren, men jag hittade dem inte under denna tid och inte heller under mina sporadiska försök. Jag var dock fast besluten på att hitta dem och se till att dem även hamnade på mattan detta året. Vi var framme i september med allt vad det innebär, kallare nätter, sakta sjunkande vattentemperatur och denna eviga dimman som ligger mera eller mindre varje morgon. Boiliefisket är på sin topp vid denna tid, men jag skulle bara hitta dessa två individer. Växtligheten var väldig tuff under förra året och höll sig seg väldigt länge och det beror nog på den milda hösten som var på gång och tuff växtlighet kräver tuffa prylar.

Grejor som håller har jag och mitt 10 fots Century Stalker Stelth S1 3,25 lb och min gamla trotjänare Shimano Aero GT 3500 med Power Pro 0, 19 mm klarar dem flesta karpar och lite till. Så belastad med denna utrustning, min håv, en liten ryggsäck och min beteshink gav jag mig ut i septemberdimman och sökte. Jag var överallt i sjön och letade, men det ville sig inte och jag insåg snabbt att det bara kunde vara en plats kvar och det var vassen i norra delen av sjön.

Jag kollade alla platser men såg inte till någon av dessa karpar, jag satta mig på hinken efter att ha lagt ut ett gäng små Doggy som fick driva in i vassen med vindens hjälp. Efter en timme såg jag en munn i ytan genom kikaren, det fanns en fisk, men vilken? Jag röjde en gång i vassen och kom fram till ett nygammalt hak var jag under början av 80 - talet hade suttit med mina spön.

Det var sumpigt, gungigt och det for Råttor runt i vassen i ren panik över att dem hade fått se en människa, doften av dyn var enastående härute, lite gasartad och jag funderade på vad som skulle hända om jag tände en fimp? Vilka headlines i lokalblaskan Barometern: Danish fisherman gone and we are now proud to pump gaz to Russia! Jag rökte och det var lugnt, men inte i mitt hjärta, det gick på högvarv, framför mig hade jag Jaffa som bara sög i sig Doggy och hon var ensam.

Försiktigt fick jag ut lite Doggybitar en bit längre ut och hon följde efter och jag placerade håven i vattenbrynet framför mig. Lite till höger fanns det ett hål i näckrosbladen och här lade jag vid hjälp en PVA-bag med små doggy och mitt bete, sakta kommer hon tillbaka och hittar mina doggy och med mitt fakebait, en större hundmatsbit liggandes mot ett av bladen var det enkelt. Jag såg bar hennes stora munn och läpparna som stängdes kring betet och sen small det! Det blev dock inte som jag hade räknad med, min broms var lite mera lös än tillåtet och hon tog 1 meter lina direkt och det räckte för att hon skulle få upp farten.

Hon försökte att komma runt den lilla ön som låg framför mig, men ett par extra klick påbromsen och lite sidopress, så var hon stoppad och sakta släpades hon tillbaka mot den väntande håven. Hon var fet och i superkondition, jag vägde henne till 9,340 kilo och jag insåg snabbt att det var ett nytt sjörekord för spegelkarp.

Fotograferingen gick bra, men det är inte lätt med kameran på en hink i ett swim som är trångt, men bilden av henne duger, jag kommer att få bättre bilder på henne i framtiden!

Jag höll lite koll på den nygamla platsen och en vecka senare tog jag Halftail på samma plats, en stor Doggy blev lite för mycket och denna gång var jag hårdare, hon landades inom 30 sekunder och blev helt vansinnig i håven. Jag säckade henne och tog en kopp kaffe, fighten och båda fångsterna sjönk in, sen ringde jag Bengan som kom och hjälpte mig med bilderna.

Vikten stannade på 9,980 kilo och jag var nöjd med mina resultat, än én gång hade jag lyckats med mina två mål för Linnéa. Nästa inlägg behandlar lite tips som du kan använda dig av i din jakt på karpen.