Vinterbilder.

Min största önskan är isfria vintrar och jag är inte ensam om denna önskan! Det tar alltid slut, när det är som roligast och man har fått upp far på fisket. Samma visa varje år och dem få vintrar vi har haft isfritt längre, har jag metad gädda, vilket var ett stort misstag som jag aldrig kommer att begå igen!
Tyvärr, så tror jag att vi är inne i en period som typ den, som härjade under 1985 - 1988, svinkalla och långa vintra med en massa snö och is, det verkar vara så och framtiden vill visa motsatsen.Lufttemperaturen ger jag blanka fan i, den klarar jag med allt utrustning, som man har till sitt förfogande. Det är värre, när isen lägger sig, det kan ta knäcken på vilken karpmetare och man får varje år en tuff smäll i psyket. Bara tanken att det kanske inte gå att svänga spöna förän mitten av april 2011 är en hemsk tanke och man försöker med alla medel att glömma dessa tankar som dagligen dyker upp.
Sen kommer det någon och säger - Det går fort, det är snart vår! - Ta dig i Mumindalen, det är minst 15 veckor ditt! 15 veckor är ca 35 - 38 fiskedagar, som jag måste spendera på en is, när man kunde ha använd dem till karpfiske.

Fisket i kalla vatten är tufft på flera sätt, allt måste stämma. Grejor, platsen, ditt psyke, självförtroendet, gå på andan och envisheten att lyckas. Beten, mäskningen som jag nämde i går, nappindikationen o s v.

Sen har vi ett klimat att tampas med, ena dagen sol och kalla nätter, dagen efter snöar det eller regnet pissar ner ovbrytet alla dygnets 24 timmar. - Så lätt har vi det inte, vi få som dykar denna sport under den kalla årstiden. But I love it!

Sässongen 2009 tog slut lika fort, som den startade för mig. Jag hann att hitta fisken och få ut lite mäsk och få i gång dem. 2 hela helger spenderades och 8 fiskar landades, sen tog det slut den 12 november och nästa karp landades först den 15 april i år.

Vintern spenderades med ismete efter gädda och pimpelfiske efter Regnbåge, ett par tre pass lades in efter karp från isen och en tappades, varefter jag av någon grund lade ner det igen. Varför kommer jag inte ihåg, jo, det var isen tjocklek som avgjorde det hela, så var det och det skall inte ske igen, när jag väl börjar!

Vinterfisket eller om vi ska kalla det för kallvattensfiske, facinerar mig mycket. Den tunna tråden mellan succé och en blankning, är än mera tunn vid denna årstid. Man är oftast ensam, borta är alla stickande och irriterande insekter och när det händer, så händer det verkligen och det går fort och flera fiskar är ofta ett faktum om man sköter sina kort rätt.

Sommarfisket är så enkelt och lätt, jämfört med kallvattensfisket. Man slänger ut ett gäng boilies och det kommer karp under dygnet och tar dina beten och problemet är löst, så enkelt är det inte under den kalla årstiden, var tiden kan vara upp till 3 gånger längre mellan nappen, om du inte ligger helt rätt och har fått fisken, så att säga, till att äta ur din hand.

Årets sista fisk för 2009 och den blev en av dem största också under dem två helgerna jag kunde fiska. Fiskarnas praktfulla färger är enormt fint att se och sen den lustiga känslan man har i kroppen under veckan, var man jobbar - Ska det gå att fiska till helgen? Kanske går det, kanske går det inte?

Det krävs lite bra nerver, när du väl har fått en blodad tand för karpfisket. Min sässong är helt enkelt för kort, jag älskar detta fiske och alla dess metoder och alla tillvägagångssätt, som finns för att lura fisken. Jag är nog lite galen, men jag är definitivt inte ensam om denna sjuka och det finns fler och fler som drabbas av den. Botemedel? Nej, det finns inte och jag hoppas det aldrig kommer att finnas, jag vill vara drabbad av den berömda feber och beroendet som karpfisket framkallar.