50 000 besökare, nu även på karpbloggen!

När jag började att blogga var mitt mål att ge med mig en del av mina tips och erfarenheter och det skulle nog kunna tillfredsställa en och annan karpfiskare, oavsett om han var nybörjare, gammal i gamet eller däremellan. Men detta! Det blev mer populärt än jag någonsin kunde ana och det är enormt roligt och det inspirerar mig, till att sprida än mera av mina kundskaper till er. 50 000 besökare här, över 66 000 på predatorbloggen är inga små siffror i bloggsammanhang, när det gäller ett så smalt området som fiske.
Jag är både väldigt glad över dessa siffror och samtidigt förvånad över bloggernas popularitet och jag kommer självklart att fortsätta. Jag vill säga tack till er alla, med lite gamla bilder från det gångna året, ni är otroliga och jag vill att ni fortsätter att ställer era frågor antingen här på bloggen eller via mejl. En del har ringt mig och tyvärr kan det under vissa tillfällen vara lite störande, så jag ber er om att mejla mig, om ni har något ni undrar över. Stort tack än en gång!Jag börjar redan få dessa abstinenssymtom med längtan efter öppet vatten, årets första på boilies, partikelbeten eller från ytan. Kommer det att gå lika bra som under det gångna året eller blir det sämre? Tankarna svirrar.
Jag sträver hela tiden för att förbättre mitt fiske och med den lilla tiden jag har till mitt förfogande, så gäller det att effektivisera allt som bara går och analysera vad som hände förra säsongen.

En del nya saker upptäcktes i form av vatten, en del gick raka spåret åt - ja, ni ser själva och det kommer att blir lite revenge under 2011 på en del ställen. Ett par riktigt stora fiskar tappades under förra säsongen och jag ska definitivt göra mitt absolut bästa för att återställa ordningen! Det finns även ett par typer av karp som på något lustigt vis, har en förmåga att undvika att dels ta mina beten och dels att komma hela vägen ner i håven! Det där ska det bli ändring på under nya året, lika säkert som Amen i kyrkan!

Jag ska dra med mig grabben lite mera, det blir aldeles för mycket tid framför datorn för honom och han behöver att komma ut på lite fiske. Han tycker det är väldigt spännande, när han väl står vid vattnet och ett par karpar har han jo fångat under tiden han satt med sitt Nitendo i min bivvy. Nja lite mera fiske innan han blir datanörd number one. Flickan kanske får tid att hänga med mellan simträningen och helgernas tävlingar och hon är verkligen på gång och finner det roligt med sol, bad, naturen och en och annan firre.

Just naturen tycker jag är facinerande och man ser faktiskt en hel del saker i naturen under sina karppass. Det är inte bara Grodan Boll´s kärleksakt jag studerar, det finns så mycket mer som så många missar och det är synd. Jag är uppe tidigt på morgonen och jag lägger mig oftast sent på kvällen, sova kan jag göra när jag blir gammal!

Jag spanar efter det mesta och man har sett en del under alla år, allt från Black pool´s Alcoholics och drugdealers till Räven som var inne i bivvyn för att stjäla boilies. Hoppande karpar, Älgar i mina linor i Stråken och inte att förglömma Pilgrimsfalken som tog en sparv rakt framför mig i en liten damm. Fjädrana hängde kvar i luften som om det snöade och jag upplevde hur smidig samma rovfågel var bland tät snår ett par dagar senare. En fantastiskt upplevelse som inte kan betalas i pengar.

Ibland lyckas man, ibland lyckas man väldigt bra och ibland blankar man. Blankar gör alla, tro inget annat! Vad du ser i tidninger eller på datorn, är bara när folket har lyckats med en fin firre, den skriver man om, men man skriver inte om ett blankpass och det är lite synd. Den metoden som användes och som gav en blankning, kanske kunde vara ett bra tips för en annan person som fiskar i ett annat vatten.

Det skrivs för lite enligt mig, det finns många som borde dela med sig lite av sitt fiske, lite tråkigt att det är på det viset. Något som är än mer tråkigt är folks enorma besatthet av stor fisk, en karp behöver inte väga dem magiska tio kilo för att skänka glädje. Men så är det, en karp under tio kilo är ingen stor fisk i vissa folks ögon, och då tycker jag att vi är fel ute, med det resonemanget. För min del räcker det bara med att vara där och mitt eget resonemang är alltid föjlande: Jag åker för att fånga en karp, gör jag det, har jag lyckats. Är den stor, visst så är det bra, men en mindre karp oavsett vikt, ger mig mig glädje ändå. Jag kanske är fel ute eller?

Nu ska jag packa mitt mäsk för dagen, ta med mig lite fiskbitar till gäddorna inför torsdagens ismete med Bengt, skryllan ska med och kanske kan jag lura mig en liten fin middag i form av en Regnbåge. Stort tack till er alla!