torsdag 1 september 2011
Viktiga saker i mitt fiske.
Vi har nog alla lite egna idéer om hur det ska vara under ett fiskepass och detta är väldigt individuellt, en del kan leva med att spöna står ojämt uppställda, en del bryr sig inte om håven står där eller ligger där och andra bryr sig inte ens om hur fisken var krokad, men ganska många hänger upp sig på fiskens storlek och det är lite synd, en karp måste absolut inte väga 10 kilo för att vi ska kunna ha roligt och det får du som läsare idag, ändå hålla med om eller hur?
Jag är nog lite petig i mitt fiske, en del kallar mig pedant och det må så vara, jag trivs med ordning och reda på fiskeplatsen och i mina grejor. Spöna ska stå med spötopparna på en rak linje och på bilden finns det ett iritationsmoment och det var att jag inte kunde ha ett back - leads på högre spö, på grund av en större gren i vattnet. Spelar detta någon roll? Ja, för mig gör det, jag vill ha en perfekt uppställning, men fick offra mig på grund av grenen och jag blundade hela dagen ;-) I helvete jag gjorde, jag hade ögonen på badplatsen...ni skulle ha sett henne!
Två enormt viktiga saker är mitt spodspö och markerspö, utan dessa saker står jag mig slät genom att jag inte kan mäska överallt var jag kan fiska och utan mitt markerspö känner jag mig som en blind utan fingrar. Jag vill och måste veta vad jag fiskar över och vart fisken befinner sig och varför. Det är flera ledtråder i det pussel som ska läggas korrekt och snabbt, så snart vi kommer till swimmet, jo fortare det går, jo fortare får vi drilla och have some fun.
Spön är personliga och ska passar mig, jag ger blanka f.. i om vad de heter eller kostar, passar de mig, så finns de i källaren. Många köper spön som andra har, det är okay om de passar dig och ditt fiskesätt, samt dina metoder. Mina spön är och förblir alltid en förlängning av mina korta armar. Man ska inte betala 5000 kronor för ett superduper de lux custom built mega distans spö för att bräcka polaren och sedan fiska med detta på ett avstånd av 30 meter, tro mig det sker!
Det finns tre viktiga saker vid landningen av en fisk för mig, det absolut första är fiskens välbefinnande och sedan hur krokfästet var och sen kanske tankarna går till ett bra foto. Men man ska aldrig glömma själva fångsten och man ska vårda dem ömt och så varsamt det bara går. Vi har ett väldigt stort ansvar från redan innan vi börjar fiska, att våra riggar är så säkra de kan bli och att vi fiskar på platser, var det går att landa dem. Sen har vi lika stort ansvar från landningen till fisken går tillbaka, vilket skall ske i samma vatten var man håvade fisken, det är inte alltid att det sker tyvärr.
Storleken är inte det viktigaste, inte på långa vägar! Jag finnar stor glädje över varje karp jag fånger och så även om det är en återfångst. Jag ser skönheten hos fisken, inte ett par siffror på en våg, visst, vissa fiskar kanske man hänger upp för att ha lite koll på läget. Jag landar hellre en svensk maghonybrun skönhet, som denna, än en utsliten grådassig 10 kilos fisk, som har sett bättre dagar och munn. Visst jag ska inte sticka under stol och säga att större fiskar inte är roliga och intressanta, det är de och jag tar det som det kommer, jag stressar inte. Skulle jag vilja ha en eller ett par riktig stora fiskar, så är det inga problem! Det är bara att gå till banken och låna si så där 100 000 kronor på sitt glatta ansikte och boka ett swim i Rainbow lake eller ett annat hak, var det flyter runt kromosonkarpar av ofantliga mått och sen sitter man där tills kulorna är slut och då får man hoppas på, att det har gett utdelning...om inte får man uppsöka bankmannen igen eller någon lättare avdelning för living freaks eller finns fattighuset kvar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.