Jag var först på plats denna morgon, i ärlighetens namn, visste jag faktiskt inte att Sankte Pär skulle stalka denna dag. Han dök upp med grejorna vid 8 tiden och undrade lite skämtsamt: - När fan ska man vara först för att få en bra plats? - Om du är här mellan 03.30 och 04.00 var mitt slitna svar på Pärs fråga. Mitt fiske var dåligt och jag hade inte sett en fisk uppe någotstans, så Pär smög ut på en liten ö och satte sig och jag nötte vidare. Det hände inget på en timme och jag sade till Pär, att jag ska röra på mig, han skulle sitta kvar därute på ön.
Jag åkte ner till Grönvägen och kollade läget med mäskning av näckrosorna och 30 minuters spaning, inget och jag undrade vart fan fiskarna hade tagit vägen över en natt? Jag ska bara ha en karp i dag, var mitt resonemang, denna dag och jag fortsatte runt sjön och kollade alla små hak, var jag vet att det brukar stå fisk, men det var tomt överallt. Så småningom kom jag till Joelskogen och här satte jag av grejorna och mäskade hela sträckan med små Doggy, här finns alltid minst tre karpar och någon av dem ska upp i dag!
Det tog över 2 timmar innan jag såg skymten av en ryggfena från en karp och det var 70 meter ut i sjön! Efter ett tag såg jag att det rörde sig om tre fiskar som låg därute och cirkulerade. Jag fick fram lite PVA och gjorde några Bags med stora doggybitar och fick ut den, men inte 70 meter, dock skulle dessa bitar sprida sig och kanske få dem till att äta. Det lyckades efter ett tag, men fisken höll sig på behörigt avstånd och mitt controllerspö fanns hemma och det visste karparna troligen om ;-) Hade jag haft det med mig, hade dem stått 100 meter ut och flinat åt mig. Nästa problem var att få så pass mycket fart på dem, att dem kom nära nog för att presentera ett bete och det var svårare. Jag hade med mig ett par påser med doftsatta stora Doggy och jag valde dem med Sourcedoften från Dynamite baits och droppade två och två, så långt ut jag kunde och sedan lite närmre o s v, tills dem sista fanns inne vid land. Jag lämnade platsen under 10 - 15 minuter, för att mäska lite på ett ställe längre bort och denna mäsk skulle attrahera dem flygande råttorna och det lyckades på ett bra sätt. När jag kom tillbaka såg jag en karp i kanten, som tog en Doggybit och sedan försvann den ut igen och jag kom snabbt ner på platsen och tog upp spöet, fisken kommer tillbaka och står rakt ner framför mig och bökar i bottnen. Jag lägger mitt krokbete på ytanframför den med skakande hand och fisken rättar upp sig, ser mitt bete och går rakt upp och suger i sig mumset. Krokning sitter som den ska och vattenytan exploderar och jag håller emot som vanligt, fisken hinner simma ut, det blir bara det avståndet, den kan böja spötoppen och sedan vänder jag den och pressar den i håven. Pär som var på väg hem hör smällen i vattenytan och kommer sen och tar mina bilder, stort tack Pär!
Jag vet inte om en Surfacecontroller hade hjälpt mig i detta läge, var fisken går långt ut. De tog inga beten därute och Pär hade haft två framme också, men de sket fullständigt i hans beten i kanalen ute vid ön. Här är de linor jag använder som tafsmaterial till mina controllers, Mitchelllina för styrkan och den lilla styvheten, som denna lina har. Styvheten gör att den aldrig trasslar sig, även om jag har 3 meter lång tafs och styvheten gör även att en del fisk chockas och krokar sig själva i farten för att komma undan, så den fungera bra. När dem är lite svårare att komma till tals med, så kommer Fulling Mills Fluorocarbonlinorna fram, en suverän lina med en stor styrka och nötningstålighet, jag använder denna lina ner till 6 lb och har aldrig haft några problem med dessa linor, som jag rekommendera väldigt högt.
Ett stort fel som de flesta gör som, ska fiska sina karpar på ytan, är att dem mäskar åt helvete för lite! Man lägger ut 10 - 15 bitar på ytan, står rätt upp och ner på platsen i 10 minuter och bedömmar sen att där fanns ingen karp! Visst fan fanns där karp, med denna sänkte ner sig och sakta gled den in i ett läge, var den hade koll på dig och när du försvann, väntade den ytterligare en stund och sedan tog den dina beten. Så funkar inte fisket på ytan, då ser du inget och det du inte ser, kan du inte fånga. Här är lite tips till dig och dem hjälper dig till flera fiskar på mattan. Du får ta det som du vill, du kan garva och fortsätta i din stil eller ta vara på mina tips, som har gett mig 58 karpar detta året. Om du kommer till en plats, var du inte ser fisken, men misstänker att dem finns. Mäska då ut 3 - 4 stora pouches med små Doggy eller annan hund/Kattmat, som flyter och sätt dig ner och spana i 20 - 30 minuter. Det börjar med småfiskens smackande och sen kommer karpen, om den finns där i närheten och nu som först kan du börja fiska och planera. 4 kilo Doggy koster 60 spänn, det är inga pengar jämfört med exempelvis boilies. När jag fiskar går jag oftast en runda och mäskar flera platser och sedan sätter jag mig på en plats, var jag ser dem flesta av platserna och kikaren kommer fram. Där det finns karp uppe, där fiskar jag!
Denna dag var det doften från The Source, som fick en av fiskarna att lämna sitt lilla team och den fick sig en tankeställare, inför nästa gång vi drabbar ihop. Doftande beten är normalt inget jag mäskar med, utan de är bara med som ett alternativ dem dagarna, var karpen ratar mina vanliga krokbeten. Men det gick vägen denna lite besvärliga dag, var Pär tyvärr blankade, ett annat tips för krokbeten, är att du har med dig en burk med boilefärg. Doppa ditt krokbete i plurret och sedan direkt ner i boiliefärgen och skaka om det hela lite och låt det torka in en minut. Servera detta för karpen och färgen sprider ut sig, vilket attraherar karpen, betet är i detta fallet rött och "ofarligt", samtidigt så syns din lina inte så lätt i den röda dimman på ytan, med andra ord bara fördelar för dig. Jag har fått flera frågor, om inte dessa färger fastnar på linorna? Nej, det gör dem inte, de fastnar bara på organiska ämnen (beten och fingrar, armar och ben) Så doppa och vidrör inte dina beten, låt karparna ta hand om dem. Födelsesdagskarpen Jaffa med toppvikt har ni sett och igår var jag nere i Linnéa igen och lyckades lirka upp en smal sak nere vid grönvägen, Erik och Martin hade blankat i Kosovo Outlook och Daniel Håkansson hade också haft en lugn natt i Joelskogen med en tappat fisk. Jag hamnade senare under förmiddagen i Black pool, var jag fick en utlekt kändis på 7,2 kilo, mer om detta i morgon, väl hemma ringde Erik och berättade att Daniel hade landad Halftail utlekt på 11,6 kilo. Stort grattis Daniel, hoppas mina riggtips fanns med i bilden! Nu väntar jag bara på att Sankte Pär ska vakna ur drömmarnas värld och sen får vi se vart vi hamnar under dagen. Stilheten är bryten, familjen kom hem igår, jag hann raka mot mattan från mitt fejs och i dag börjar hon väl med vilka straffarbeten, som jag ska utföra, forget it Lady! Bengt har oljat sin terrass med dyr ÖB olja, den röde skrattar gott åt honom, Sville har varit och inspekterad Bengans jobb och blev bjuden på god grillmat och systembolagets billigaste pilsner. That it gott folk, life goes on as usual!
Jag åkte ner till Grönvägen och kollade läget med mäskning av näckrosorna och 30 minuters spaning, inget och jag undrade vart fan fiskarna hade tagit vägen över en natt? Jag ska bara ha en karp i dag, var mitt resonemang, denna dag och jag fortsatte runt sjön och kollade alla små hak, var jag vet att det brukar stå fisk, men det var tomt överallt. Så småningom kom jag till Joelskogen och här satte jag av grejorna och mäskade hela sträckan med små Doggy, här finns alltid minst tre karpar och någon av dem ska upp i dag!
Det tog över 2 timmar innan jag såg skymten av en ryggfena från en karp och det var 70 meter ut i sjön! Efter ett tag såg jag att det rörde sig om tre fiskar som låg därute och cirkulerade. Jag fick fram lite PVA och gjorde några Bags med stora doggybitar och fick ut den, men inte 70 meter, dock skulle dessa bitar sprida sig och kanske få dem till att äta. Det lyckades efter ett tag, men fisken höll sig på behörigt avstånd och mitt controllerspö fanns hemma och det visste karparna troligen om ;-) Hade jag haft det med mig, hade dem stått 100 meter ut och flinat åt mig. Nästa problem var att få så pass mycket fart på dem, att dem kom nära nog för att presentera ett bete och det var svårare. Jag hade med mig ett par påser med doftsatta stora Doggy och jag valde dem med Sourcedoften från Dynamite baits och droppade två och två, så långt ut jag kunde och sedan lite närmre o s v, tills dem sista fanns inne vid land. Jag lämnade platsen under 10 - 15 minuter, för att mäska lite på ett ställe längre bort och denna mäsk skulle attrahera dem flygande råttorna och det lyckades på ett bra sätt. När jag kom tillbaka såg jag en karp i kanten, som tog en Doggybit och sedan försvann den ut igen och jag kom snabbt ner på platsen och tog upp spöet, fisken kommer tillbaka och står rakt ner framför mig och bökar i bottnen. Jag lägger mitt krokbete på ytanframför den med skakande hand och fisken rättar upp sig, ser mitt bete och går rakt upp och suger i sig mumset. Krokning sitter som den ska och vattenytan exploderar och jag håller emot som vanligt, fisken hinner simma ut, det blir bara det avståndet, den kan böja spötoppen och sedan vänder jag den och pressar den i håven. Pär som var på väg hem hör smällen i vattenytan och kommer sen och tar mina bilder, stort tack Pär!
Jag vet inte om en Surfacecontroller hade hjälpt mig i detta läge, var fisken går långt ut. De tog inga beten därute och Pär hade haft två framme också, men de sket fullständigt i hans beten i kanalen ute vid ön. Här är de linor jag använder som tafsmaterial till mina controllers, Mitchelllina för styrkan och den lilla styvheten, som denna lina har. Styvheten gör att den aldrig trasslar sig, även om jag har 3 meter lång tafs och styvheten gör även att en del fisk chockas och krokar sig själva i farten för att komma undan, så den fungera bra. När dem är lite svårare att komma till tals med, så kommer Fulling Mills Fluorocarbonlinorna fram, en suverän lina med en stor styrka och nötningstålighet, jag använder denna lina ner till 6 lb och har aldrig haft några problem med dessa linor, som jag rekommendera väldigt högt.
Ett stort fel som de flesta gör som, ska fiska sina karpar på ytan, är att dem mäskar åt helvete för lite! Man lägger ut 10 - 15 bitar på ytan, står rätt upp och ner på platsen i 10 minuter och bedömmar sen att där fanns ingen karp! Visst fan fanns där karp, med denna sänkte ner sig och sakta gled den in i ett läge, var den hade koll på dig och när du försvann, väntade den ytterligare en stund och sedan tog den dina beten. Så funkar inte fisket på ytan, då ser du inget och det du inte ser, kan du inte fånga. Här är lite tips till dig och dem hjälper dig till flera fiskar på mattan. Du får ta det som du vill, du kan garva och fortsätta i din stil eller ta vara på mina tips, som har gett mig 58 karpar detta året. Om du kommer till en plats, var du inte ser fisken, men misstänker att dem finns. Mäska då ut 3 - 4 stora pouches med små Doggy eller annan hund/Kattmat, som flyter och sätt dig ner och spana i 20 - 30 minuter. Det börjar med småfiskens smackande och sen kommer karpen, om den finns där i närheten och nu som först kan du börja fiska och planera. 4 kilo Doggy koster 60 spänn, det är inga pengar jämfört med exempelvis boilies. När jag fiskar går jag oftast en runda och mäskar flera platser och sedan sätter jag mig på en plats, var jag ser dem flesta av platserna och kikaren kommer fram. Där det finns karp uppe, där fiskar jag!
Denna dag var det doften från The Source, som fick en av fiskarna att lämna sitt lilla team och den fick sig en tankeställare, inför nästa gång vi drabbar ihop. Doftande beten är normalt inget jag mäskar med, utan de är bara med som ett alternativ dem dagarna, var karpen ratar mina vanliga krokbeten. Men det gick vägen denna lite besvärliga dag, var Pär tyvärr blankade, ett annat tips för krokbeten, är att du har med dig en burk med boilefärg. Doppa ditt krokbete i plurret och sedan direkt ner i boiliefärgen och skaka om det hela lite och låt det torka in en minut. Servera detta för karpen och färgen sprider ut sig, vilket attraherar karpen, betet är i detta fallet rött och "ofarligt", samtidigt så syns din lina inte så lätt i den röda dimman på ytan, med andra ord bara fördelar för dig. Jag har fått flera frågor, om inte dessa färger fastnar på linorna? Nej, det gör dem inte, de fastnar bara på organiska ämnen (beten och fingrar, armar och ben) Så doppa och vidrör inte dina beten, låt karparna ta hand om dem. Födelsesdagskarpen Jaffa med toppvikt har ni sett och igår var jag nere i Linnéa igen och lyckades lirka upp en smal sak nere vid grönvägen, Erik och Martin hade blankat i Kosovo Outlook och Daniel Håkansson hade också haft en lugn natt i Joelskogen med en tappat fisk. Jag hamnade senare under förmiddagen i Black pool, var jag fick en utlekt kändis på 7,2 kilo, mer om detta i morgon, väl hemma ringde Erik och berättade att Daniel hade landad Halftail utlekt på 11,6 kilo. Stort grattis Daniel, hoppas mina riggtips fanns med i bilden! Nu väntar jag bara på att Sankte Pär ska vakna ur drömmarnas värld och sen får vi se vart vi hamnar under dagen. Stilheten är bryten, familjen kom hem igår, jag hann raka mot mattan från mitt fejs och i dag börjar hon väl med vilka straffarbeten, som jag ska utföra, forget it Lady! Bengt har oljat sin terrass med dyr ÖB olja, den röde skrattar gott åt honom, Sville har varit och inspekterad Bengans jobb och blev bjuden på god grillmat och systembolagets billigaste pilsner. That it gott folk, life goes on as usual!
.jpg)
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.