Det gick lite lättare under den gångna söndagen, men ett par retfulla förlustar i form av tappade fiskar skulle jag dock få genomlida, innan Eddie Bava dök upp med sin fru Sarah och ett par vänner. Det är inte första gången Eddie och Sarah döker upp och det börjar komma lite runs på spöna och Sarah och jag insåg snabbt,, att det högst troligen är just hon som bringar mig fiskelycka. Dagen hade gått med två mindre fjällisar och två större fiskar som jag tappade, alla runs kom över en liten bestämt fläck som jag hade gett en hel del chillihampa, chillitigers och inblandade pellets av olika slag och storlek, men det var långt innan den sista skulle få provligga mattan.
Allt detta startade 80 meter bort och den gav järnet från första början och jag mistänkte ytterligare en fjällkarp, en från den sista utsättningen och dessa fiskar besitter en styrka utan dess like. De växer bra i förhållanden till andra individer i gölen och på sikt kommer det att bli väldigt roligt, men samtidigt lite hårresande i framtiden. Dessa fighters går inte av för hackor och man vet aldrig vad de hittar på, innan de är i håven.
In i kanten ska dem jämt och ständigt och böka, men de vänder oftas, när de inser att den vägen går inte och de kommer så småningom ut på djupare och öppet vatten. Betet var en snowmanpresentation av Mistrals i 40 i 15 mm och en liten stix med krossade i 40 boilies och allt dippades i Mistrals i 40 spod and stick dip och det passerar ingen karp, mig veterligen.
Nära land ställde den till lite av ett elände och körde runt de två andra linorna och koncerten bland mina Delkims var igång. Det var bara att lägga ner spöna och stänga av larmet och koncentrera sig på det viktigaste, nämligen karpen. Jag kan tillägga att de är inte lätta att styra på ett 2½ lb spö, men jag har hellre ett mjukt spö och chansen att landa fisken, samtidigt med att de ger mig en rolig fight, än att fiska med styvare spön, var man väldigt lätt kan tappa fisk, som under vissa tider bara pillar på betet.
Jag lyckades till slut att hålla denna speedmachine under kontroll och dra allt i håven, lite bök med en lina fanns med i bilden, men det löste sig ganska enkelt efter att riggen lossnades från tacklet. Jag hade tanken att döpa den till Sarah, men jag ska fånga en riktig snygging och döpa den efter henne, det är hon värd!
Här har vi den lilla godingen, som ställde till så mycket strul under en kort stund, inte världen största precis, men vi kan väl säga naggande god och den skänkte mycket glädje hos mig efter två dagspass med en massa tappade fiskar och andra problem. Den blev min 137:e karp för året, jag har ett gammalt rekord från 2005 med 154 landade på Nash Formula One och Dynamites The Source boilies och det slår jag mer än gärna, men det börjar bli knappt om tid innan isen kanske stoppar mig? Om jag har löst alla problemen återstår att se till helgen, en del är löst och andra saker ska testas, kanske är det dags för andra typer av bly och kanske andra riggar med mindre krokar, något som jag får klarhet på under den kommande helgens fiske. Alla bilder är från Eddie Bavas Nikon D80 och vill du se mera från Eddies kamera, så kan du gå in på
http://www.fokuserat.com/ och titta, Nybro är inte så stelt och grått, som en del invånare i kommunen påstår, det händer massor i glasrikets huvudstad.
Allt detta startade 80 meter bort och den gav järnet från första början och jag mistänkte ytterligare en fjällkarp, en från den sista utsättningen och dessa fiskar besitter en styrka utan dess like. De växer bra i förhållanden till andra individer i gölen och på sikt kommer det att bli väldigt roligt, men samtidigt lite hårresande i framtiden. Dessa fighters går inte av för hackor och man vet aldrig vad de hittar på, innan de är i håven.
In i kanten ska dem jämt och ständigt och böka, men de vänder oftas, när de inser att den vägen går inte och de kommer så småningom ut på djupare och öppet vatten. Betet var en snowmanpresentation av Mistrals i 40 i 15 mm och en liten stix med krossade i 40 boilies och allt dippades i Mistrals i 40 spod and stick dip och det passerar ingen karp, mig veterligen.
Nära land ställde den till lite av ett elände och körde runt de två andra linorna och koncerten bland mina Delkims var igång. Det var bara att lägga ner spöna och stänga av larmet och koncentrera sig på det viktigaste, nämligen karpen. Jag kan tillägga att de är inte lätta att styra på ett 2½ lb spö, men jag har hellre ett mjukt spö och chansen att landa fisken, samtidigt med att de ger mig en rolig fight, än att fiska med styvare spön, var man väldigt lätt kan tappa fisk, som under vissa tider bara pillar på betet.
Jag lyckades till slut att hålla denna speedmachine under kontroll och dra allt i håven, lite bök med en lina fanns med i bilden, men det löste sig ganska enkelt efter att riggen lossnades från tacklet. Jag hade tanken att döpa den till Sarah, men jag ska fånga en riktig snygging och döpa den efter henne, det är hon värd!
Här har vi den lilla godingen, som ställde till så mycket strul under en kort stund, inte världen största precis, men vi kan väl säga naggande god och den skänkte mycket glädje hos mig efter två dagspass med en massa tappade fiskar och andra problem. Den blev min 137:e karp för året, jag har ett gammalt rekord från 2005 med 154 landade på Nash Formula One och Dynamites The Source boilies och det slår jag mer än gärna, men det börjar bli knappt om tid innan isen kanske stoppar mig? Om jag har löst alla problemen återstår att se till helgen, en del är löst och andra saker ska testas, kanske är det dags för andra typer av bly och kanske andra riggar med mindre krokar, något som jag får klarhet på under den kommande helgens fiske. Alla bilder är från Eddie Bavas Nikon D80 och vill du se mera från Eddies kamera, så kan du gå in på http://www.fokuserat.com/ och titta, Nybro är inte så stelt och grått, som en del invånare i kommunen påstår, det händer massor i glasrikets huvudstad.
.jpg)
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.