Vad gör man nu?

En bra fråga att ställa sig, nu var isen hindrar mig att fiska karp. Vad farao gör jag? Planera inlägg, leka med videokameran, kommande fiske eller ska jag planera in lite gäddfiske eller färnafiske, det sista har jag redan gjord.

Årets fiske ligger klart framför mig, klart som kranvatten och jag ändra inget, som funkar, det rullar jo på bra! Testfiske av vatten och olika produkter är precis som vanligt, man tar det som det kommer och i rätt tid och jag har samma goda förtroende från alla parter.

Ser jag lite villrådig ut? Inte det minsta, jag vet vad jag ska göra och inte göra. Karpfisket är över på ett tag och det får bli gäddfiske i något strömmande vatten och sen har jag planerat in ett färnapass till Emån.

Jag vill dit igen efter alla år och det är ett spännande fiske, som brukar ge resultat för en gammal stalker som mig, men vill det sig illa och jag skulle blanka, så tar jag det med en axelryckning, jag befinner mig i en vacker och fin natur och chansen finns där alltid.

Jag skulle kunna hålla mig inomhus och reflektera över det gångna året, ta fram just de där sekvenserna man upplevde i den lilla dammen, bara för att ta ett av alla exempel.

Spegelkarpen, som var så lynnig, men som ändå till slut låt sig fångas och det skede på en sakta sjunkande brödbit, som lade sig på växtligheten.

Eller den stora fjällkarpen som jag har jagat, men aldrig fångat. Jag såg den närma sig min mäsk efter ett helvetes regnoväder, som fick den att kvickna till och börja söka föda.

Här är den rakt över min rigg, det var dy moln och det var bubblor och den rensade platsen från allt förutom mitt krokbete.

Ja, jag hade ett lyft och ett par bleeps, men det är det närmsta jag har varit, den kan jag spekulera länge över och hur jag ska lura den. Det kommer en vacker dag, jag ger mig inte så lätt, när jag väl sätter den sidan till.

Jag har många gånger under hösten och vinterns fiske tagit fram fångsten av denna vackra fjällkarp från den privata dammen och jag fattar fortfarande inte hur jag lyckades få den på mattan.

Den tog en flytande brödbit och rusade med slaklina rakt in under en buske, troligen var den kom ifrån och sen gick den fast i en massa rötter och satt orubbligt fast i över 20 minuter och jag hade inte en chans att gå ut och hämta den på grund av bottenförhållanden.

Det hela slutade med att jag med mitt Stalker Stelth från Century och min Power Pro braid pressade så hårt någon har gjord med detta spö och rötterna knäcktes och fisken kom fri.

Det var krig, det var brutal, men jag fick loss fisken och den var som tur totalt oskadd, efter detta tilltag, men vad skulle jag göra? Hade jag klivit i dammen hade jag nog inte skrivit dessa rader och det är det inte värd, inte ens för en så vacker skapelse.

Karpen var helt slut och så var jag av frustrationen över det inträffade och här ligger den slutkört i vattenkanten och jag hade kunnat lyfta upp den med händerna. Det tog mig mera än 10 minuter att få den till att tillfriskna och få den på rätt köl och simmade iväg för egen maskin!

Vad jag ska skriva om på bloggen i den närmsta tiden, det har jag klart för mig och jag ska försöka att med tiden lägga ut lite videosnuttar på bloggen, om det går.

En längre film är planerat också, sen kommer det två mässor, en i Holländska Zwolle och en i Kista, var jag ska vara med och det ser jag fram emot.

Nya metemagasinet ska ha min hjälp i alla lägen, Crocodile News ska ha sina 4 alster från min penna och ett par nya vatten ska också fiskas under nya året, olika recensioner, så jag vet egentligen vad jag ska göra, men just nu, känns det lite som stiltje eller befinner jag mig bara i ett surt vakuum på grund av isläget?

Kanske ska man spendera lite mer tid hemma hos familjen denna vinter eller jobba över lite extra, det skulle nog uppskattas av både fru, barnen och företaget.