lördag 24 november 2012

Saved by the Bell!

Det var inte lätt igår att tigga sig till ett take i viken, vindstilla och grått som sig bör i november, men efter två mäskningar under veckan , så var mina förväntningar kanske lite högre än vanligt.

Jag vet att morgonen och förmiddagen, kan kännas som lite spill av tid, men man vet aldrig och det gäller att vara på plats och ha allt klart om nu i fall att, det skulle komma förbi en karp.
Så denna svart/vita bild ger en väldig bra bild över gårdagens fiske, aldrig någonsin innan har viken sett så död ut, ingen aktivitet någonstans och det blev definitivt inte bättre av, att min maskot Staffe låg hemma på arbetsbänken i källaren och latade sig.

Jag hade tanken att frugan skulle hämta honom, men jag slog bort tanken och började inse att detta skulle bli svårt, väldigt svårt idag och det var bara att börja jobba med beten och riggarna.
Jag hade en snabb smäll i spötoppen och det skete på denna pop - up rigg med ett par fake Bloodworms på toppen, något sa mig att det var en Regnbåge, som hade varit framme, de små tänderna syntes väl på betet.
Solen stack fram vid middagstid och det skapade lite bättre odds för mig, trodde jag, men igen var en Regnbåge framme och denna gång på en Choclate Orange pop - up.

Kanske såg jag några bubblor på väldigt långt håll, men jag lade ut ett spö mot dem och det hände inget i det området på hela dagen.
Mot buskarna till höger i viken, var jag brukar få en karp eller två, hade jag denna rigg med två 10 mm White Choclate, men inget fann intresse för att plocka upp dessa och jag kände hopplösheten sakta komma smygande.

Källström kom ner en stund och pratade och han skulle komma tillbaka senare på eftermiddagen och jag sa lite kaxig, att jag säckar den, så kan du ta bilder. - Gör så sa Janne med tummen upp och sen åkte han till jobbet.
Mindre krok och längre hair provades en stund och under tiden mäskade jag den hårda fläcken som har räddat mig så många gånger för.

Det måste finnas en fisk i viken, som är hungrig och mitt Roving rod glödde under alla kast här och där, men det kändes så jävla lönlöst denna dag och jag blev mer och mer övertygat, om att det inte fanns någon karp i viken och att de troligen har börjat att gå mot djupare vatten.
Janne kom tillbaka vid 15 - tiden och jag hade ett par bleep på denna kreation, en 15 mm Choclate Orange och en 10 mm White Choclate, ja vad f-n gör man när man vill ha fisk.

Det räcker inte att be till högre makter på sina bara knän, man måste försöka hela tiden att hitta det man letar efter om man vill lyckas och fram för allt under denna årstid. Ett litet tips här är, att du kan ha två bitar sleeve på kroken, går det ena sönder, så har du ett i reserv.
Den hårda fläcken fick två Spombs med chilihampa och krossade Tiger nuts, det måste jo fungera om det kommer in en karp eller hur? Klart det gör! Det har ju fungerat 100 - tals gånger ...
... likaså en Spomb full av ris, som jag lade ut på fläcken. Riset denna gång var gult och hade en fin doft av Bag èms Pure Pineappelflavour.

Men det hjälpte mig inte, det kom ingen karp till fläcken, det fanns ingen karp i viken överhuvud taget och jag insåg hur detta skulle sluta.

I samma takt, som kaffet försvann ur min termos, i samma takt klagade jag på Staffe maskot. Jag glömde honom, när jag rensade ut min Buzzer bag och han blev liggandes på bänken.

Man ska inte skylla på något, jag är nästan hundra på att fisken, har dragit sig ut ur viken mot djupare vatten och då får man problem, så enkel är denna ekvation av mitt fiske igår.
Under tiden Janne är där, får jag igen ett snabbt plock och min Bug sitter mot larmet, äntligen tänker jag, då flera av mina senaste karpar har stannat, för att bli av med kroken.

Spötoppen gungar och Janne säger, den är där och jag krokar. Det fina ordet Fuck strömmar genom mitt huvud, när jag känner de små knyckarna från Regnbågen.

Janne tycker den är fin och vacker, jag kan bara hålla med, men det var inte den jag kom hit för, utan det var en karp.

Janne undra hur länge jag fiskar och jag svarar att det blir fram till 8 - tiden på kvällen för att se om de öppnar käkarna efter mörkrets frambrott och därefter sticker Janne hem, han fryser.

Jag sitter kvar ganska länge och funderar över vad jag ska göra, ett sätt är att fiska på djupet nästa pass och göra detta från en eller två platser, var ingen annan har fiskat.

Lite jobb med en Sekatör, är allt som behövs och jag når både djupet och kan fiska vart ingen annan, har placerat ett bete förut, eller ska jag bryta och fiska i ett annat vatten?

Jag ger upp för dagen och packar ner allt förutom håven, som står där torr som fnöske mot grenarna. Men sen händer något, som jag aldrig har varit med om förut.

Jag tar upp spöna och packar ner dem ett efter ett och när jag står med sista spöet i handen och ska strama min spole, för att kunna veva in tacklet, så känner jag att något drar i spöet och spolen börjar rotera.

Man blir lite ställd i denna situation, men jag fattar mig och krokar nästan direkt. Det är en karp, jag känner det direkt, när den drar lite i sidled.

Jag har nog sagt dessa ord förut, men jag har aldrig varit så rädd för att tappa en karp, som igår vid 18.10! Allt gick bra som ni ser och vart den kom ifrån eller vem, som bestämde att jag skulle lyckas, det vet jag inte.

Jag skrek rakt ut av glädje och det brukar jag inte göra, om jag så får en rekordfisk, men igår kväll gjorde jag det och jag gjorde det över en fjällkarp på kanske 4 kilo! Saved by the Bell!
Den tog 2 stycken 12 mm hemmarullade Sourceboilies, som hade legat ute sen klockan 8 på morgonen, lagom washed out baits och den kom på spöet, som låg längst ut längs med kanten och jag tror att den kom in från djupkanten, som ligger ut mot Vindskyddet.

Karp nummer 152 var ett faktum, siffran ger jag blanka f-n i, men att slippa blanka, det uppskattar jag verkligen. Vem hjälpte mig? Var det "Han däruppe" eller var det Regnbågen, som tidigt på morgonen förstörde min tidigare betespresentation och som tvingade mig att kasta om just detta spö?

Vart fick jag tanken, om att jag skulle ha just Source på detta spö? Visst är fisket roligt och väldigt konstigt ibland?

Idag blir det inget fiske, jag ska bara suga på karamellen och ta ett krafttag i trädgården och i morgon, väldigt tidigt, är jag ute med Sekatören!

Det finns inga karpar i viken och den jag fick var en så kallad strykare och sen betet, Source har under väldigt många år varit ett av mina favoritbeten och det räddade min dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.