Lite av varje och värmen kommer tillbaka.

Polaren Pär eller sankte Pär har fått sin första Linnéakarp, Bengt smyger fortfarande runt, fast han borde vara hemma, antalet flygande och dykande boilieätare ökar, controllers kan användas till annat än bara för ytfisket och en synlig pop - up tas oftast av karpen på ytan. Med andra ord, så har vi lite att traska genom i dagens inlägg.Vi börjar med Bengt, denna slyna har varit framme och här har vi beviset! Motoriken stämde inte denna dag heller och hela härligheten hamnade i vassen, Bengt blev sur och slet av linan, grät lite en snutt och tog sedan sin nya Volvo V 51:a med 2,5 Turtle hem till Trekånten igen. Vad fick vi andra ut av detta? Jo, nu får vi bli påminda om honom varje gång vi ser den rödvita pluggen, som sitter så fint fastnaglat i vassen. Jag kollade linan med kikaren och i änden hängde det en soltorkad Sarv, en platt fisk med underbett och blodröda fenor, under Sarven stod det en gäddsnipa och väntade på minsta rörelse på Sarven - Den snipa får vänta länge.....

Surfacecontrollers är bäst för distansfiske med ett flytande bete, men i nödfall, kan dem användas som ett flöte, för till exempel lite inkråm från en franska. Nappet ser du genom att controllern går i sidled efter att karpen har lyft upp brödet, gräskarpen drar oftast ner hela controllern och det är bara att sätta in mothugget.

Små pop -ups är fina beten för ytfisket, jag brukar ha dem tillsammans med en Surfacecontroller och dessa boilies måste vara i en synlig färg, så du kan hålla ett vaket öga på betet. Gula, röda, pink och oranga boilies syns bäst och används mest. Karpen är inte lika skygg för runda boilies på ytan, som den kan vara under fiske på bottnen och skulle det dyka upp några tveksamheter från fiskens sida, så kan du enkelt ändra formen och storleken med en vass kniv.

Jag ser dagligen hur den boilieätande skaran av flygande råttor ökar för varje dag vid Linnéahavet, sist jag var nere mäskade jag lite med pellets på en plats och hann fanimig inte ens upp på järnhästen, innan dessa kräk är framme och dyker. Är det inte på bottnen, så är det vita saker i skyn, som kommer och tar allt som flyter på vattenytan. Jag har till och med två stora Korpar vid sjön, som kommer och sätter sig i träden bredvid mig, jag mäskar med doggy och sen sätter dessa fåglar sig i kanten och väntar på att mina beten driver in och den tar dem en efter en. Great fun in the Sun, men karpen tar också en del och ibland fel bit och jag blir nöjd. Vad jag inte är nöjd med är Hägern och Skarven, som finns därnere under vissa tidspunkter, Jaffa hade ett fullt och ganska färskt jack i ryggen och det såg ut som om det kom från en näbb, runt och djupt, men det läker med anti - septiska medel.

Polaren Sankte Pär tog sin först Linnéakarp igår kväll i en liten smal kanal, här ligger den så fint upplagd på Solars handväska för karpfiskare. Den gav en rykande fight och .... ah, jag bifogar Pärs mejl och gratulera honom.

Hej! Min första Linnea karp är landad! :=)) En liten spegel på 3400gr, men fy fan villken fighter, tror inte en näckros i kanalen sitter där den ska!! En doggy och en bit öronpropp var betet. PÄR:::

Tar man en titt på http://www.väder.se/ så ska det bli lika varmt som i Kunta kintes hemland hela veckan och det passar mig bra. Nu kanske en gräskarp kan visa sig och kanske suga i sig en av mina brödbitar eller Maskrosblommor. Sista kvällen ska averkas på jobbet och sen är det fritt fram dem nästa 6 dagarna för fiske och det där med boilietvätt, det väntar jag med ett tag. Jag har gott om tid för detta senare på året, när vädret slår om och det blir kallare. Det fisket är också roligt och det har hänt att man har stått i november och nynnat Bonnie Tylers gamla 70 - tals dänga: It´s a Heartache.....Standing in the cold rain, feeling like a clown, efter en tappat fisk! Fast i år, ska jag landa allt jag bara kan, till tonerna av Rolling Stones: It´s only Rock ´n´ Roll, but I like it!

The Mudhole!

Vädret blev lite bättre igår och självklart tog jag cyklen till Linnéahavet för lite stalking, men vinden var inte till min fördel och det var väldigt svårt, till och med med en Surfacecontroller. Jag hittade Halftail och en annan större karp nere vid Grönvägen och fick dem upp på ytan, jag trodde det skulle bli en enkel match, men dessa två karpar är inte dumma. Man väntade på att mina beten drev ut och sen tog man dem efter reglen, en här och en där och det var hopplöst att få dem nära krokbetet. Jag hade dock Halftail så nära som 8 - 10 meter, vid badbryggan, men när jag lade ut mitt bete, så sjunker det! Typiskt och jag vet inte vad man har gjord med tillverkningen av Doggy, dem gamla var mycket bättre i konsistensen. Jag bytte snabbt till en ny och den flöt, precis när jag ska lägga ut betet framför henne, kommer det ut en stor hund ut på bryggan och det var över! Halftail hade sett nog för dagen och försvann ut i sjön och jag skulle väldigt lätt kunna ha strypt både hund och ägare med mina bara näver!Jag letade vidare efter karp och vinden var min fiende nummer ett igår och jag hamnade så småningom inne i lilla utloppsviken och satte mig här en stund och mäskade ut lite små doggy. Det hände inget på 20 minuter och jag gick in i det lilla haket, som jag kallar The Mudhole och mäskade med ett kilo små doggy, jag ska bara ha en karp i dag och jag satte mig och tog en kopp kaffe i väntan på att det skulle börja röra på sig därinne. Med dagens stora doggybitar är man tvungen att ha lite extra flytkraft och bilden viser hur jag gör med en bit öronpropp eller annan foam som flyter.

Det gick två karpar inne ibland grenarna på bortre kanten av hålet och jag smög ner och satte mig till rätta och väntade på rätt läge. Fiskarna tog ibland en runda och kom fram under vasstråna var mina mindre bitar låg och väntade på dem. Jag hade under passet innan, gröpt ur lite bland grästuvorna och nu satt jag lite lägre och jag hade lagt lite gammal vass framför mig för att fisken inte skulle se min silhuett eller mitt bleka ansikte. Hålet är 10 x 10 meter stort med ett djup på ca 80 cm och hela hålan är full av grenar och vass, samt en och annan stubbe, så det gäller att hålla fisken högt i vattnet och inte ge dem en milimeter lina efter krokningen. Det finns en smal kanal som leder in från höger och en krokad fisk vet vart den ska ta vägen.

Denna grådassiga spegel var den första som gjorde bort sig i kanten och jag fick ett ansiktssprut av guds nåde i krokningen och sen började dansen. Det gick på max 2 minuter och den var i håven, till och med i håven fortsatte den med sig kamp och det tog flera minuter att få den lugn för ett foto, snacka om chocked and stunned! Den fick sig frihet borta i lilla viken och jag gick tillbaka för att byta Baitband och bete, nya doggy åkte ut och sen kom kaffet och ciggen fram.

20 minuter senare kommer det upp en karp under grenarna och efter ytterligare en stund ser jag att dem är två stycken och jag flinade åt dem båda, det ska nog bli en till var min tanke. Den första karpen hade sparkat upp dyn och vattnet var fortfarande väldigt grumligt framför mina fötter och troligen var det detta som lockade fram nästa karp. Den gick och rotade under dem gamla vasstråna och kom sen upp till ytan och började plocka i sig av mina utlagda beten. Det är ganska facinerande att se dem på 1 meters avstånd och hur dem tar krokbetet, allt gick bra och även denna fick sin dagliga chock och fick vika ut sig på weighslingen för ett fotografi. Man var ganska nöjd med dagens resultat, men vi hade en kvar som gick under buskarna på andra sidan av hålan och den skulle jag ge en stund.

Jag lyckades att fibbla linan över en gren på en av buskarna, så linan var över vattenytan och det var bara en halv meter från fisken, den var framme ett par gånger, men missade betet. 4 - 5 gånger hände detta, men sen var den fast och jag menar verkligen fast!. På grund av den delen av linan som hängde som en tvättlina över hålan, så fick karpen ett litet försprång och den gick bakom en grästuva och nu stod den bara stilla. Jag pressade allt jag orkade och efter flera försök kom den loss och jag fick upp den. Fisken var en liten fjällkarp på kanske 2,5 kilo och den fick tyvärr en blämma i ena mungipan och jag gav den lite vård, innan den fick sin frihet igen. 3 karpar på lika många timmar och det var dags att åka hem och rasta Gonzo och ge honom lite mat, det fanns inga flera karpar i hålet och som det syns, så hade jag rensat upp platsen ganska bra under detta fiske. Vi får se om dem kommer tillbaka till hålet igen eller om det dröjar, jag om någon har ett vaket öga på The Mudhole. Jag älskar detta krig, det är jag mot dem, naturen in i ansiktet, staken av dy, vesa och blir det för mycket av det goda, så öppnar jag bara burken med Gulps Seafood One och får en nytändning. Nu jobbar jag två kvällar och sen är jag ledig i 6 dagar, vi får se om vinden lugnar ner sig lite eller om jag ska börja att fiska lite med boilies och partikelbeten?

Två på bröd sent igår kväll.

Jag skulle ha fiskat denna morgon, men med det rådande vädret, håller jag mig hemma och ser om det blir bättre fram åt dagen. Regnet kommer ner och det blåser lite byiga vindar, inget bra väder för det jag vill ägna mig åt och med tre fiskar igår, så kan jag ta det lugnt lite till och se hur det utvecklar sig under dagen eller kvällen.Staffan hade som sagt en enkel övernattning vid hemmet i Linnéasjön och här har vi belöningen, den kom vid midnatt och tidigare på kvällen hade han på en större fisk, som tyvärr släppte under drillningen. Men det går flera tåg och det blir bättre väder och tider, det finns gott om varma sommarnätter och det är då, det kommer Staffan, det du vill ha.

Jag var nere igår kväll igen och skulle försöka på tre fiskar som jävlades lite med mig, men jag hittade dem inte och jag drog mig in i lilla viken, som hade gett mig Jaffa på morgonen. Även här inne ville dem inte gå upp och jag försökte inne i The Mudhole, här gick två mindre spegelkarpar som bara tog enstaka Doggys från ytan och varje gång någon gick förbi på gångstigen, försvann fiskarna i 20 minuter och jag gav upp efter ett par timmars trögande och satte mig inne i viken. Här lyckades jag äntlige få upp en fisk, som efter ett tag kom in i kanten och jo mörkare det blev, jo mera sänkte den sin gard och den hamnade på mattan. Ett litet fakebaits och en halv pop - up boilie blev för mycket för smaklökarna, karpen vägde 3,9 kilo och jag var nöjd. Efter fisken blev det väldgt lugnt i den lilla viken och jag trodde det var över för denna gång, men satt kvar i kvalet, om att sitta kvar eller pysa hem och kolla på Barca mot Man U.

Inget visade sig under en timmes tid, men jag såg lite bubblor på ett ställe och nu var det frågan om det var Braxen eller Karp, som gick här och bökade i bottnen. Jag tacklade om ena spöet till ett glidande enkelt tackel med en kort tafs av nylon och provade med en brödbit på bottnen, det hände inget och bubblorna fortsatte att flytta runt. Jag mäskade med lite pellets (Tiger nuts och Robin Red från Gulp) och tog en kopp kaffe och avvaktade lite. Ut med brödet igen och denna gång, var det en bit från franskans skorpa som stod en bit över bottnen och det gav effekt genom denna feta spegel, som drog ner vägen till 6,9 kilo, kvällen var definitivt räddad och vem är fotbollsintresserad anyway?

Stora breadrolls som denna brukar vara bra beten för det mesta, rulla dem hårt och stick genom kroken två gånger och det sitter på kroken länge och väl, det funkade igår. Bröd har så många egenskaper och det är ett av dem bästa beten för karp och gräskarp, dem arterna som jag är ute efter. Det kan fiskas flytande och sjunkande och det tar emot dipp eller sprayflavours som en svamp, doftar bra och syns väldigt bra mot alla sorters bottenförhållanden. Ett litet tips här, är att om du har lite gammalt stelt bröd hemma, så kör det i en köksassisten och använd det i din Methodmix, tillsätt brödet på slutet och en del små brödpartiklar stiger till ytan och lockar karpen från långt håll till din Feeder, du kan även använda detta gamla malda brödet till att ha i PVA - bags, vattnet lösar upp allt och brödet ramlar över din rigg och dels så döljs din rigg och dels, så lockar det till sig fisken.

Enkla riggar är oftast dem effektivaste sägs det och så är det faktsk. 10 gram bly, 8 mm beads och en tafs med 20 cm 0,35 mm nylon och en Korda Wide Gape X. Tillsätt bara en brödrulle och häng spöet på larmet och resten skötar karpen åt dig, så var det igår kväll för min del. Använd lättare hangers och ett hyfsat känsligt larm. Nu återstår det bara att gå över grejorna och avvakta vädret, karp nummer 43 ska upp ikväll eller under dem två kommande morgonar innan jobbet måndag eller tisdag. Sen är jag ledig från jobbet i 6 dagar och då kan allt hända, den 3 juni fyllar jag 25 och kanske kommer Halftail eller en stor Gräskarp och grattar mig, det vore trevligt!

Bröllupsdag och Jaffa hälsade på mig.

Det är i dag min 17 års bröllupsdag, familjen landade och allt var bra med dem enligt SMS:et som kom och det kändes bra. Jag var redan nere vid Linnéasjön vid 03.45 och såg att Staffan som hade en övernattning på hemmet, sov så gott och jag ville inte störa honom än. Vädret var inte det bästa efter nattens regn och byiga vindar svepte över sjön. Jag insåg att ända stället jag kunde ha lite lä för vinden, var den lilla viken inne vid utloppet och jag smög in och lade ut lite floaters, för senare att återkomma.Jag fick ut mina grejor på platsen i mörkret och sedan stack jag bort til Staffan för att höra om nattens resultat. Tyvärr var det magert, med en fisk landad och en större fisk tappat tidigare på kvällen, vi pratade lite och jag smög in i viken för att se om det skulle ha kommit upp någon fisk. Det fanns inte ett liv och jag tog en kopp kaffe i det ruggiga vädret, inte ofta att man behöver en Trakker Jacka för att stalka lite, men så var det idag och jag saknade även min fleecemössa!

Mitt bete var detta, en stor Doggy och en bit öronpropp. Jag har altid detta under dåliga ljusförhållanden och det syns bra under gryningen eller i skymningen. Det håller även dina Doggy flytande längre, nu var man har ändrad på konsistensen och dem flyter bara halva tiden med en krok, jag tror även att dessa öronproppar skapar lite nyfikenhet och det kan vara farligt att pilla för mycket.

Tiden gick och ljuset kom fram, jag satt och spanade efter Gräskarp, men det var inte rätt forum med detta väder, som rådde. Jag lade ut lite mindre Doggy igen längs kanten och ute på spetsen gick en karp upp och jag tyckte det var Jaffa med sin lite skrovliga rygg. Hon kom närmre och sedan försvann hon! Jag hade inte rört mig och hon kunde omöjligt ha blivit skrät eller sett mig, en ny kopp kaffe och ut med lite beten, hon måste bara vara här eller?

Hon var här och en del av mina små Doggy hade drivit in under buskarna vid den lilla ön och här hörde jag en del sörpel och nu såg jag vem det var som sörplade, det var Jaffa, ett av mina 4 mål från sjön och hon skulle bara på mattan! Hon gick länge under buskarna och jag fick till slut henne ut på öppet vatten och om sider in till kanten framför mina fötter. Hon for fram och tillbaka och tog lite hit och lite dit, så jag lade ut mina doggy koncentrerad på ett ställe mellan några gamla vasstrån, så de inte skulle sprida ut sig. Det funkade och hon kom och hade kalas, allt jag behövde göra, var att hålla spöet stilla, så bara mitt krokbete låg på ytan och linan var i luften. Första försökte missade hon betet med tre cm och i nästa försök krokade jag och hon var fast, för vilken gång, vet jag inte, men det är ganska många gånger, jag har landad henne. Fighten var lite tråkig, ett litet försök till en rusning och sen var det som att hålla en ilsken hund i en lina och allt detta skete under tiden, jag skyfflade henne i håven under press.

Nice to see you again var mina ord, när jag öppnade håvens armar, en snabb kalibrering av electro samsonvågen och sedan vägningen, som visade 9 kilo exakt på grammet och sedan ringde jag till Staffan, som bidrog med fotograferingen. Hon hade ett par gamla skador, som vi behandlade med Kryston Klin - ik och sedan fick hon simma tillbaka till sitt kära Linnéa för att glädja någon annan i framtiden. Jag ska passa på att tacka Staffan för hjälpen, han drog hem vid 9 tiden och jag fortsatte en stund till och hade lite fiskar som under kvällen ska passa sig, vi får se hur det går med dem. Nu återstår bara Halftail och den stora fjällkarp hon har i sitt släptåg, samt en fet spegel som jag har jagat länge nu - man har att göra framöver!

Förmynderfritt....Åh va gott!

22,30 i kväll tar familjen kärran och styr mot Malmö och sedan lättar planet mot Kreta, dem lämnar mig och Gonzo ballelös hemma och jag ska minsann inte vara den som klagar. Helgen ska spenderas med fiske och sen jobbar jag måndag och tisdag kväll och därefter är jag ledigt fram till 7 juni, så en del fiske lär det bli. 3 Doggybags och 8 färska franskor finns hemma och det är bara att köra hårt och det blir främst Gräskarp eller Karp, lite beroende på vädret. Jag pratade lite med Pelle Päronpung och vi ska försöka att hitta ett par stunder, var vi fiskar ihop, något hittar vi nog på och fisk, det kommer det att bli.Senaste haket jag befann mig i, var denna gamla stubbe som ligger mitt i norra viken av Rismåla göl och här finns gott om karp, som går längs med kanten runt viken. Se dem är en sak, att fånga dem är en helt annan sak på denna plats. Det gäller att sitta stilla och ha rätt klädsel och jag brukar lyckas på denna plats, men denna gång skulle det visa sig vara eller bli en större utmaning än jag trodde.

Fisken var uppe på ytan hela tiden eller strax under ytan och man såg försiktiga takes hela tiden. Det tog en stund innan mina 3 hjärnhalvor! fattade vad som var på gång och det visade sig att en större kläckning av insekter av olika slag skete just denna eftermiddag och det skulle göra fisket svårt. Det fanns gott om karp och jag såg även ett par fina Koikarpar, som strök runt i området och lite senare dök det även upp 3 Gräskarpar som, var inne och undersökte detta smaskande av insekter. Typiskt! Inget bröd hade jag och att leta reda på ett par Maskrosblommor i vassen var totalt lönlöst, så jag fick improvisera med vad jag hade med mig i betesväg.

Fruktig floater cake ville dem inte ha, men dem var uppe och nosade på dessa Strawberrydoftande bitar. Dem visade ingen större intresse och jag tror bara att en av dem försvann, medan alla andra bitar drev vidare över gölen mörka vatten. 2 olika sprayflavours dök inte heller för finsmakarna denna kväll och goda råd var dyra.

Fishmeal pop - ups med en stinkare till doft var lite mer intressant och jag hade en framme flera gånger och missade denna fisk, vilket fick det hela att lugna ner sig lite, men efter 10 minuter var det full rulle igen och mitt sökande efter ett fungerande bete fortsatte. Kärringen ringde och undrade om jag skulle komma hem - Ge mig en timme! 2 timmar senare ringde hon och undrade om jag skulle övernatta? - Ge mig en timme till! Vilken ansiktsfärg hon hade, vet jag inte och jag brydde mig bara om en sak, nämligen att landa åtminstone en av dessa insektsätande karpar.

Sent om sider lyckades jag med denna spegel, som föll pladask för ett fakebait, som ser ut som en större hundmatsbit. Betet piercades flera gånger och monterades på kroken och därefter klämdes det ihop med en peang och doppades ner i Antbaits Lobster X-mix, varefter peangens tag släpptes och fakedoggyn sög till sig flavourn och det funkade bra och jag slapp att åka hem med en blankning hängande över axlarna. Jag ska inte gå in på vilken färg hon hade, när hon hämtade mig, men det var inte normal, så mycket kan jag erkänna. Nu får hon vila ut på Kreta med barnen och jag ska bara ta det lugnt och sköta mitt, allt jag behöver ta hensyn till är Gonzo och han är alltid tyst och medgörlig, säger aldrig emot, gör som man säger och förstår att husse vill fiska. Tänk om man hade en kvinna med hans egenskaper? Finns det? Någon av dagarna ska han hänga med också, bra om något går fast, så kan han aportera eller varna mig, om Storslynan dyker upp i grönskan.

Svar till Emil i Skänninge!

Emil Kristiansson ville veta vad jag har med mig under en runda runt ett vatten, en ganska enkel fråga för mig och jag ska ställa hans och andras nyfikenhet. Det är gänska mycket saker, men det tar ingen större plats och fisket är på inget sätt ett hastigt jagande runt efter fisken, utan mera ett sakta smygande/vandrande, var man letar efter fisken och kan ha ett par ställen, var man redan har lagt ut sina beten, som man återkommer till.Jag har inte mera med mig, än att det tar 5 minuter att slänga det hela i bilen och dra på överdragskläderna i cammofärg. Hinken är min stol och den innehåller våg, säck, kamera, extra beten, ett par olika dippburkar, bröd, fakebaits och ett par sprayflavours, samt en mygghat om dessa saker går fullständigt banana över mig. Mitt stalkerbelt innehåller mina verktyg som borr, boilieneedle, flöten, myggmedel, Kryston Klin-ik, krokar, putty, blyhagel, sax, peang, sekatör, fällkniv och lite plåster om man skulle klanta sig. 1 - 2 spön, håv och skaft, samt en tunnare matta/weighsling och detta rullas ihop runt spöna under transport.

Jag har alltid med mig lite olika floaters och det är i blandade färger och storlekar. Vissa dagar ger dem bättre än mina stora Doggy, men det tillhör inte vardagen. Men vill dem inte ha det ena, så serverar jag något annat, tills dem öppnar munnen.

Jag har även med mig en Fox Method Bowl och som många inte vet, så tar den exakt en stor påse med små Doggy Junior, som väger 3,75 kilo och din katapult får rum också. Jag sitter på hinken och har denna bowl framför mig och kan mäska utan att använda några större rörelser, som vill och kan skrämma/störa fisken, som går framför mig.

Jag vet att många är ganska snåla med beten på ytan och det är ett stort fel man begår. Jo mera en karp kan stoppa i sig utan att fångas, jo bättre är det, så snåla inte med dina små mäskbitar. Små Doggy kostar 60 kronor för nästan 4 kilo och det är väldigt mycket bete för pengarna och dem mättar inte karpen något nämnvärt. Jag vet att det går att stoppa ett bete framför en karp och den kan ta det, men det är inte på det sättet jag fiskar. Jag låter dem få en större del beten och på det sättet sänker dem garden och blir betydligt mer medgörliga, framförallt om dem är två eller flera fiskar samlade (man skapar en form av konkurrens om födan)

Varför älskar jag stalkingfisket så mycket undrade Emil? Jag älskar spänningen kring detta fiske, att se en karp gå upp och ta betet, att se och lära sig av deras beteende, både mot mig, linan och mot varann, det ger mig en härlig tillfredsställelse. Fighten på nära håll går inte att jämföra med fighten, som sker vid boiliefiske på 50 meters avstånd - Jag älskar detta krigande! Sen får jag röra lite på mig och det är aldrig fel och fisket är till 90 % effektivare än just att sitta bakom 3 spön med boilies, var man väntar på att fisken ska komma till dig, jag hittar fisken före den ser mig och oftast åker dem på världens blåsning och det roar mig mycket. Sen kan fisket vara svårt ibland och dem undviker allt som har en krok eller en lina i sig, dem backar i sista sekund, men för eller senare gör dem bort sig och det är mer än en karp som har fått höra orden: Smartare än så var du inte, varefter den sätts tillbaka med en liten molucken blick i ögonen. Var beredd på att dem kommer att testa dig på alla möjliga sätt och dem hittar enkelt dina små fel som man ibland gör, lite av grädden på moset, så att säga.

Använd vinden till din fördel.

Självklart var det ingen vind, när dessa bilder togs, men jag lovar att den var framme det mesta av tiden Bengt och jag fiskade i söndags. Vind kan vara väldigt besvärande under fiske med lätta beten på ytan och frilina och det är något man måste lära sig att bemästra, om man vill lyckas under dessa förhållanden. Vind är bra, karpen tycker om vind och dem följer vinden på dem flesta vatten, åtminstone när det är varmt, längre fram på hösten var vinden kyler ner vattnet, ska du hålla dig borta från platser, var vinden ligger på, men inte nu.Nu är vinden inte bara pest och pina, som sagt karpen tycker om vinden och du kan använda den till din fördel på flera sätt och det kommer jag till. Oavsett från vilket håll det än blåser, så finns det alltid ett område, som ligger lite skyddat och här kan du hitta karp, om det är en vind som har blåst i samma riktning under flera dagar. Nya vindriktnningar är alltid dem bästa att följa och fiska, var denna ligger på mot land. Som sagt, så var det nästan vindstilla när bilderna togs, men så var det inte hela tiden. Vinden blåste in i viken från höger på bilden och jag använde vinden till min fördel, genom att smyga runt och lägga ut mina beten och dem fick med vindens hjälp driva mot mig. Det gäller att placera dina beten, så dem driver rätt och inte in under buskarna 30 meter ifrån dig, så se till att du får ut dem på rätt avstånd från land, detta lär du dig genom erfarenhet.

Platsen jag befann mig på var lite tight och det var precis att hinken fick rum och sen lilla jag. Grästuvorna utgjorde en liten risk för landningen av fisken, men jag bedömde att det skulle gå och det hela planerades in i det minsta. Fisken kom fram en bit bort och jag smög försiktigt runt igen och förbi den och lade ut lite mera för att få fram lite förtroende hos den ensamma fisken och samtidigt få den till att sänke garden lite. Är man två, kan man hjälpa varann med detta, ett annat sätt att mäska i rak motvind är att göra ett gäng PVA - bags med lite småsten och dina flytande beten, allt skjuts ut med en katapult och bagen sjunkar ner och löser upp sig. Väl uppe vid ytan kommer dina beten upp i ett koncentrerad området och dem börjar att flyta emot dig och fisken följer efter fram till dina fötter, OM den inte märker dig eller du på något sätt, inte har skrämt den.

Fisken kom närmre och närmre med vindens hjälp och till slut lade jag en ett par nävar med små Doggy rakt framför mig i det lugna partiet och avvakta tills fisken kom in här, innan jag lade ut mitt krokbete. Man ser här hur platsen ser ut och hur nära grästuvorna ligger och det fanns bara en sak att göra och det var att kroka och hålla fisken tills den kunde håvas.

Krokbetet var en stor Doggy, som monterade på en 6:ans krok med hjälp av ett baitband från Gardner Tackle, enkelt och bra på alla viss och väntan kunde börja. Karpen gick utanför grästuvorna länge fram och tillbaka och till sist kom den in i lugnvattnet framför mig och jag lade ut mitt bete med linan över en nerblåst gren, som kunde dölja min lina lite.

Allt gick som planerad, fisken märkte inte min lina och den tog betet på ett ganska naivt sätt och resten gick också efter planen. Den försökte att komma ut och runt grästuvorna, men det tillåter jag aldrig och fisken var landad inom ett par vattenstänkande minuter och Bengt kunde föreviga den med mig. Kroken satt mitt i underkäken, så fisken hade varit tvungen att spränga linan för att komma loss och något bättre krokfäste finns inte på en fisk. Efter ett par bilder fick den sin frihet och den tackade mig med ett fint plask med stjärtfenan, så jag var blöt från skrevet och ner. Det var lugnt, jag torkade snabbt i solen och den glömde nog mig ganska snabbt, fast nästa gång är den lite mera försiktig av sig och det problemet får jag lösa då.

Det är Junglens lag som gäller, sen karpens och till sist din erfarenhet.

Man hittar ibland karpen på dem mest konstiga och otillgängliga ställen, först och främst vill dem gärna sola sig i det varma ytvattnet och det gör dem ganska enkla att lokalisera med ett par polaroidglasögon, som är ett måste för detta fiske. Ditt nästa steg är sen att lura ut från vilken position du kan fiska från och landa dem, det brukar lösa sig, men sen kommer vi till det svåra, just det att komma i position utan att dem skräms eller märker dig.Solen ligger på, vinden ligger mot platsen här och utanför sola ett par karpar sig, hade du sett bilden genom ett par polaroridglasögon, så hade du sett dem. Finns det någon fara för att fiska här? Du ser grenen som sticker ut, den kan bli ett problem, likaså alla grenarna under vattnet som inte syns och antingen chansar man genom att hålla fisken hårt och högt i vattnet eller så försöker man att flytta fisken till ett bättre ställe genom mäskning.

Här en annan plats var jag har landad väldigt många karpar med mina ytbeten. Platsen ser ren ut, men till höger ligger en stor buske som går ut 3 meter i vattnet och det finns gott om rötter, grenar och annat roligt och det är bara 5 meter bort till höger. Jag fiskar på båda dessa visade platser och jag försöker alltid att flytta bort fisken och få ner min håv i vattnet framför mig. Därefter mäskar jag tillbaka fisken och tar den hårt utan att ge den någon lina överhuvudtaget. Kroka och dra den direkt över håven och det är över på max 5 sekunder.

Dina kläder är viktiga och de behöver inte vara cammo som här, utan kläder som passar in i din omgivning. Sitt stilla och kolla hur karparna rör sig, oftast hittar du ett mönster hur dem tar ett bete och går en runda och kommer tillbaka. Dem upprepar ofta detta mönster och med tiden lär du dig vart du ska placera ditt bete. Om du kan, så se till att din lina inte ligger på ytan så den syns. Har du ett vasstrå, en gren eller liknande som du kan lägga linan över och bara ha betet på ytan, så har du kommit långt. Jag vill säga så pass långt att du nu kan välja vilken fisk du vill fånga, du ser jo fiskarna och när den lilla kommer uppmot betet, lyftar du bara upp betet från ytan och lägger ner det framför den du vill ha. Detta låter enkelt, men det krävs en stadig hand om du inte har något att lägga linan över och det gäller att hålla betet stilla, något som kan vara svårt med en katastrofal hög puls och pumpen sittandes i halsen!

Jag vet att många tänker att bara kroka och dra den öven håven - det går för fan inte! Visst funkar det och du kan göra det med en på 2 kilo och du kan göra det med en på 20 kilo! Det är faktikt lättare med en stor fisk än en liten sprällig och snabb sak. Karpen hinner aldrig få upp farten och dem blir helt ställda och chockade, dem hamnar i ett tillstånd var fenorna står rakt ut och dem blir stela i flera minuter efteråt. Men det krävs dem rätta grejorna för detta sätt att fiska och mina är en Shimano 3500 baitrunner med 0,13 mm eller 0,17 mm Savagear Adrenaline Braid, spöet är ett 10 fot Century S1 Stalker Stealth 3,25 lb lagom mjuk topp och en totalt stel underdel, kroken på dessa platser är en JRC MBT 1 i size 6 eller 8 och med dessa grejor landar du det mesta i svenska vatten. Landingen handlar om timing från första början, det handlar även som jag tidigare har sagt att planera vad du ska göra och hålla dig till din plan till 120 %, du har ingen plan B, du har inte tiden för att reagera coch gå över till någon plan B, du hinner inte detta och tvekar du är det över och karpen har fått ner huvudet och fått upp speeden och sitter nu i busken till höger och guttar sig med din krok i flabben! Var tuff och hård, men spelar aldrig Jeopardy med fiskens hälsa, är du tveksam till att kunna landa fisken, så lägg ner det hela eller flytta fisken genom mäskning till en anna mera lämplig plats var du kan landa den.

Denna bild har inget med dem andra bilderna eller fisketillfället att göra. Grunden til att jag tog med denna bild är att vi på jobbet har en karpfiskare som smyger lite längs väggarna ibland, men på senaste tiden har jag sett honom ganska ofta. Idag pratade jag med Peter Svensson och självklart kom vi in på karpfisket och just denna karp som Peter hade fångat, vi har tre stycken i detta vatten som ser nästan identiska ut, men det skiljer sig på storlekarna på alla tre individerna. Vill du se mera av Peter och hans fiske, så kan du besöka hans eminenta blogg på: www.karpfiske.blogspot.com

Så fixerar du din Surfacecontroller på rätt sätt!

Jag har på senaste tiden fått en hel del mejl kring hur man monterar ihop sin Surfacecontroller, så det blir säkert och skonsamt för karpen och gräskarpen. Det tar vi en liten titt på idag och jag vill även poångtera, att man kan också fiska med en Surfacecontroller som bara glider på linan, men då måste du har en Power Gum stoppknut på linan och en 5 mm beads, som stoppar Surfacecontrolleren från att glida ner till kroken. Träd din huvudlina genom Surfacecontrollerens ögla, bästa huvudlina för detta är en tunn och starkt braid. Träd sedan linan genom en Korda in - line sleeve (enklast om du tar bort den lilla vita plastringen som sitter inuti sleeven) och knut fast ett Korda lekande i storlek 8 på linan. I andra öglan på lekandet knuter du fast din tafs och slutligen kroken.

Fukta Korda sleeven med saliv och träd sakta på Surfacecontrolleren, så denna sitter mot den tjocka delen av sleeven, du ser här på bilden hur du ska göra.

Därefter drar du fast lekandet, fukta lakenade med saliv innan du drar in lekandet och det klart så här långt. Surfacecontrollers finns i olika utformningar, färger och vikter. Skaffa dig en lite uppsättning med olika vikter, så kan fiska på olika distanser. Tafslängden är något fisken bestämmer, inte du, men 2 meter är en bra utgångspunkt att börja med. Kroken ska vara en typ av Wide Gape och size 8 - 12 är att rekommendera tillsammans med mindre beten om du fiskar på långa avstånd. Fiskar du på 25 - 30 meter, kan du gå upp i krokstorlek, om fisken accepterar detta! Tafs materialet kan vara en vanlig nylon (Om fisken accepterar den) eller en tunnare fluorocarbonlina, som fisken har svårare att se.

Vilket flytande bete fungerar om dem är på hugget och du har flera fiskar som konkurerar om födan (dina utlagda små Doggy eller annat) Beten som olika floaters, bröd, pop - ups, fakebaits, det mesta fungerar. Fiskar du på långt håll eller under svåra ljusförhållanden typ solen i ryggen eller en mörk dag, så kommer en bit öronpropp att hjälpa dig att kunna hålla ögonen på just ditt krokbete, bland alla andra utlagda beten.

Som du ser, så funkar det bra. Vad mera kan vi tipsa om? Jo, ett 12 fots spö är att föredra med tanke på tafslängden. doppa din rulle i vattnet, innan du gör första kastet, så slipper du vindknuter och veva in din controller med linan mellan fingrana, det hjälper dig också att slippa vindknuter, om inte karpen/gräskarpen stramar din lina åt dig under drillningen! Glöm inte att oranga beten syns bra både för karpens och din del i alla väderförhållenden och se alltid till att du har din lina i en rak linje till controlleren, när betet försvinner krokar du i sidled. Men se upp, ibland tar karpen ditt bete, så snabbt att dem krokar sig själva mot din controller och lina och det gäller att vara med hela tiden, släpp inte ögonen från betet. Jag tror att det var det hela jag vill säga i frågan och nu är det bara att åka ut och bända!

6 - 0, 4 - 0 och 2 - 1.

Vi är inte i Båstad och det skulle kunna ha varit Tennisresultatet mellan Slynan och smidiga jag, men så är det inte heller, utan det är mina resultat under helgens stalkingfiske och den sista ettan kommer jag till senare! 6 karpar i Linnéasjön i fredags, var ett bra resultat, likaså igår, var jag var i Rismåla. Fiske var dock svårt igår, men när dem väl öppnade käften, så gick det skapligt. Sen har vi dagens fiske, som också bedrevs i Rismåla, men nu var fisken helt och fullständigt omedgörliga och jag var helt inställd på att jag skulle blanka, men fan den som ger sig!Jag började i Bloms vik på andra sidan, inte en fisk som ville vara med, jag flyttade till andra sidan och här fick jag upp en karp, som gäckade mig väldigt länge, innan jag fick ge upp i och med att den försvann. I mera än 2 timmar gick den in till höger under en buske och tog lite beten och sen tog den en stor båge ut och gick in under den andra busken och tog lite bitar och så höll den på.

Jag försökte med lite olika betesalternativ, men det ville sig inte och fisken försvann ut i det blå. När jag sitter och funderar över mitt nästa tilltag, ser jag en människa med dålig motorik på andra sidan viken! Jag känner igen kläderna och nu går det upp ett ljus, det är Trekåntsslynan, som ska dra sig en karp, trodde han! Först försvinner min fisk och sen kommer han ... Det blir en blankning!

Slynan kom för att kackla lite och sedan provade han efter en karp lite längre ut i viken, men denna fisk hade också gjort the famous disapperaring act och vi stod nu lottlösa båda två. Jag ska ta mig lite kaffe, sa jag till Bengt och han skulle kolla Stenviken. Han var snabbt tillbaka på grund av vinden och nu skulle han prova nera vid lilla dansbanan. Även därifrån kom han tillbaka och han stod och lurade lite i buskarna, jag hade använd vinden till min fördel och lyckats att få upp först en fisk som också försvann, en mörk fisk som jag hade väldigt nära mig. Efter ett tag dyker det upp en fisk till och jag talar om det för Bengt, så han inte skrämmer den. Han smög tillbaka till mig och fisken gick ut, Bengt backade in i skogen och fisken kom fram och sen försvann den igen! Vi trodde båda att den var borta och Bengt skulle kolla läget på andra sidan av viken, inget! Efter ett tag kom karpen tillbaka och jag provade med två mindre boilies, men den tittade inte ens på dem och jag bytte till en stor Doggy. Vinden var svår och till min stora lycka, kom det en liten gren flytande och jag lade lina över denna och mitt bete låg 30 cm framför, det funkade bra som camouflage och fisken tog mitt bete.

Den gav en bra fight mellan tuvorna på platsen, men jag höll den så gott jag kunde och lagom till Bengt kom, låg den i håven. Bengt tog lite bilder på fisken och sen var det dags för honom att dra sig hemåt. Jag tackade för hjälpen och fortsatte en stund på platsen, men det var över för denna gång.

En fin och lite massiv spegel, som inte är så värst många gånger på mattan, vi vägde den inte, utan den fick sin efterlängtade frihet direkt efter bilderna. Efter denna fisk fortsatte jag runt gölen och hamnade på Lilla dansbanan, jag lade ut mina beten och väntade. Nothing! Sen gick jag bort till bryggan till höger, var det fanns ett litet fönster, var det var lugnt och lade ut lite beten vid en buske. Efter en kvart ser jag en försiktig fisk ta mina beten och jag smög dit, det var en mindre fjällkarp på kanske 3 - 4 kilo och den gav järnet tills den sattes ut igen, vill jag lova. Vinden var konstig och mina floaters drev ut lustigt nog, fast det var en kraftig sidovind och efter ett tag hade jag 3 karpar i ytan ute på djupt vatten. De tog inget på vanligt frilinaavstånd och jag hämtade spöt med Surfacecontrollern. Jag hade ett par tafatta försök, men det var helt klart att de skyggade för lina och det blev ett väldigt fibblande med olika dimensioner och till slut var jag nere på 0,18 mm och nu kommer det med ettan! Jo, jag vet att 0,18 mm fluororcarbon inte är världen starkaste lina, men den höll 10 minuter med en fjällkarp, som jag faktiskt tror hade varit ett sjörekord. Allt gick bra tills jag hade den innne vid håven och den gjorde en rusning under bryggan och linan gick av. Efter att jag hade mätt upp linan efter det inträffade, kunde jag bara konstantera att denna souvenirsamlare hade snott min krok och på sin höjd 5 cm lina och det fixar fisken snabbt, men tråkigt är det.

That´s life! Helgen är över, 12 karpar landade, roligt har jag haft, så här såg det ut idag, fredagens fiske, har ni redan sett och gårdagens fiske, kommer jag till senare.