Finns intresset, så ta med barnen!

Jag satt nyss och skrev en artikel till Svenska Gäddklubbens Tidning Crocodile News, ett alster, som handlar om sommarfiske med barnen under ett besök i Edsviken, Solna.

Barnen var små på den tiden, för 6 år sen och det var inte bara gädda, som sonen Lukas hade fått upp ögonen för på den tiden, det var även karp. 

Detta hände efter att ha hängt med mig några gånger och hans första karp fångade han 6 år gammal och vi kan titta lite på den utveckling, som kanske med tiden, gör honom till en karpfiskare.

Hans första karp togs i Rismåla, vi hade tre spö och Lukas fick välja fritt bland dessa och han valde höger spöet. Han fick göra allt själv, bags, montera boilies, som han tyckte luktade Blä och sen skulle han kasta ut för första gången med ett 12 fots spö! - Jo Daddy var lite nervös!

Han laddade på och med ett Swich, så landade riggen och bagen 6 meter ut från land och ungefär 6 meter till höger och jag tyckte att han skulle kasta om, men det ville han inte och han hängde på sin hangers.

Det tog två timmar och sen brände det iväg på hans spö och vi var båda framme vid spöet, jag hjälpte honom med spolen på 5000 rullen och resten skötte han galant, med lite stöd av mina fingrar på klingan under drillningen och snart var hans första karp ett faktum.

Han var helvild över detta och jag fick tysta ner honom lite med silvertejp och förklarade att han fick var tyst och det där med att hålla en 3,5 kilo tung slemmig fisk, var lite svårt för honom, men vi lyckades med denna bild och han var tagen.

Vid 22.00 kom Mamma för att köra hem honom, jag skulle sitta över natten och när han såg mamma på parkeringen skrek han rak ut JAG HAR FÅTT EN MAMMA! Jag fiskade vidare och fick sen två den följande morgon.

Spårat av den första, så ville han följa med nästa helg, men innan dess, hade vi lite kast övningar i Linnéahavet med 12 fots spö vid Udden. Tre bly försvann på ön, en Anka dog och en kärring fördes i ilfart till Kalmar slakteri, nej så farligt var det inte, men resten av kasten gick bra med hyfsat presition och snart satt vi i P-viken igen och denna gång fick han sköta två spön.

Han var kaxig, undrar vart han har fått det ifrån? Men kaxigheten sjöng i samma takt, som jag fick mina 5 karpar på mitt vänstra spö och han var på bristningsgränsen till tårar.

Men under tiden jag har en karp på mattan, kommer som tur var ett take på ett av hans spö och det blir hans första fjällis och man ser nästans hans tankar innanför pannbenet: Fuck you old man, I´m the best! Han var så kaxig att fisken inte skulle vägas, den var ju mindre än den första han hade fångat, de ni!

Någon gång under semestern är vi ute igen och vi fiskade dagtid i P - viken, en plats som Lukas började att gilla. Denna gång var jag bara bisittare och han fick göra allt själv och sköta två spö på sticks.

Det hela gick riktigt bra, endast ett kast gick lite snett, men det löste han med slangbellan och 15 kulor som han kallade mina fina boilies, snacka om spridda beten!

Fram med kaffet för min del och han tog fram sina bullar och saft och en Kalle Anka tidning, som han begravde sig i. Efter en stund frågade jag honom - Vad gör du? - Läser min tidning! - Ska du inte kolla på vattnet som jag har sagt? - Nej, jag ser inget och ingen fisk! - Titta där var du kastade ut första spöet, ser du bubblorna? Lukas reste sig och spanade, men såg inte några bubblor, men jag lovar er att han hörde larmet!

Till min stora glädje, så fixade han allt förutom, att jag fick hjälpa honom lite får att pressa fisken i håven. - Shit vad stor den är skrek han och vågen visade att hans karp vägde 5450 gram och det var den största karpen han hade fångat.

Vid middagstid kom regnet, inga synliga tecken på fisk och vi ringde mamma, som hämtade oss och på hemvägen ville Lukas fira med en pizza - Vem nekar en storfiskare?

Senare den sommaren var vi i Linnéasjön för att stalka oss en karp, vi hittade en fisk i Joelskogen, men fiskens beteende och vinden var helt åt helsike och vi bestämde oss för lite familjärt samarbete.

Jag skulle fånga fisken och Lukas skulle leka med bellan och små doggy och dessa skulle driva mot mig och få fisken ner till där jag satt.

Som bilden klart och tydlig visar, så fungerar dessa planer perfekt och vi delade på fotot, som en förbipasserande dam tog åt oss. - Nästa gång är det min tur sade Lukas - Visst svarade jag och tackade damen för bilderna.

Lukas ville sätta tillbaka karpen, men innan dess, ville han ha en bild på den med han i bakgrunden och så blev det. Någon mer karp har han inte fångat, han har numera datorspel som sin stora hobby, men vi har spinnfiskat en del och nu börjar han få upp intresset igen för karpfisket, så vem vet vi kanske få se mera av honom i framtiden?

Han vill lära sig mera om detta fiske och framför allt fånga en på ytan, han har jo en ganska hyfsat läromästare, så jag kan inte se några andra problem i detta, annat än att han får lämna datorn några timmar då och då. Han har lugnet nu, attityden och envisheten, resten ska ha få av mig.