Mina sista karpar från Rismåla på väldig lång tid!

För första gången under dem snart 48 åren jag har fiskat, så hittar jag inte motivationen och inspirationen att fiska just nu, kanske är det bara så, att man tröttnar på samma saker hela tiden? Kanske bör det blir så här efter så lång tid? 

Jag kommer tillbaka, men det kommer att bli höst, innan jag sätter mig i Rismåla göl igen, troligen har två års fiske med runt 320 karpar med ungefär samma vikt, satt sina spår i detta och problemet är att hemma är man sugen och väl framme vid vattnet, så avtar glädjen nästan direkt eller åtminstone, när man får en fisk, som är en återfångst och det räcker nu på ett bra tag och jag deltar inte i vårt Fish - in till helgen.

Sist jag var i Rismåla, fiskade jag med en surfacecontroller, så nära buskarna jag bara kunde komma, inte det lättaste, när man även måste beräkna en tafs på 2 - 3 meter.

Men även det måste man kunna, om man vill kunna vara flexibel i sitt fiske och ligga steget före, så detta var lördagens övning för mig och det gick bra.

Hur nära vågar du fiska här? Den frågan måste man kunna svara på, innan man fiskar, man skapar en plan och håller sig till den.

Anser eller inser man att det är för tufft eller för svårt att landa en fisk här, så lägger man ner verksamheten och hittar sig en annan plats med fisk och man gör både fisken och sig själv en tjänst, vi ska inte skada fisken bara för fisket skuld!

Jag var inne vid busken, men ansåg inte att kunna landa denna fisken och risken var för stor, att den skulle gå fast eller skadas, så jag fiskade ute från en brygga och in mot busken, men en controller och det funkade.

På detta sätt kan man pressa bort fisken från hindret och man kan ta den hårt direkt och inte ge den en millimeter lina, väl ute på öppet vatten, får dem springa av sig, innan det är dags för håven.

På andra sidan av bryggan, var det samma sak, två karpar hade stationerat sig där och solade sig för glatta livet. Efter ett par mindre svärmar av små Doggy, som sakta och fint fick driva in till dem, så började de öppna munnen och röra lite på sig.

Jag fiskade så nära busken jag vågade och ändå finns det gott om grenar och annat bråte, som sticker upp från bottnen, så är det i hela gölen och det ökar onekligen spänningen i fisket.

De tog gott om tid på sig, innan de vågade sig fram och jag såg både karparna ute på öppet vatten en gång, var de mer eller mindre letade efter faran, som delade ut Doggy.

Han satt på bryggan 30 meter bort och de hittade inte honom och trodde att det var fritt fram att äta, något som denna fick ångra, men så är det, kan man gömma sig, så gör det!

 - Det är nu så en gång i vår värld, att det man inte ser eller hör, det har man inte ont av. Det gäller både dig under fisket och dina bottenriggar, lina mm. Ett svidande faktum, men så sant, som amen i kyrkan!

Lite tips på vägen. Mäska med olika storlekar på dina beten, jag vet att karpen, oftast tar dem mindre bitarna först och sen dem större.

Men prova då även att mäska och fiska med samma storlek, vad har karpen att välja mellan, om den är hungrig?

Inte mycket och det kan funka, men oftast backar dem undan, med för stora beten ute och varför vet jag inte. Experimentera och se vad som händer, det är mitt tips i dessa lägen.

Olika storlekar och olika smaker och dofter, kan - och vill öka dina chanser för fisk och därför flera landade, så prova olika katt - och hundmatsprodukter, de flesta fungera bra och flyter det bara, så kommer fisken att ta dem.

Skulle de mot all förmodan inte tas av fisken, så finns det dippar, flavours, oljor och sprayflavours, som du kan prova.

Ta till exempel, nu var värmen kommer, Mistrals heta dippar I 40, SLR, FM eller den nya Kriller m fl, det osar fisk om dessa och de fungerar verkligen över min förväntan.

Presitionsarbete är ett måste ibland inom stalkingfisket både på ytan och för bottenmetet, det kan ibland vara en stor fördel, att inte sprida ut sina beten över större ytor.

Karparna väntar ofta på att börja äta tills dina beten är utspridda och sen tar dem en bit här och där och du vet inte vart du ska kasta och det blir bara cirkus, gråa hår och frustration av det hela.

Gör en bag med små floaters och häng den på kroken tillsammans med ditt krokbete, nu kan du placera det vart du vill, både långt ut eller i den där lilla glipa i näckrosorna, var fisken passerar.

Koncentrationen av dina beten, gör att fisken kommer fram där och då kan du bara doppa betet, ner framför rätt fisk, alltså den du vill fånga.

För längre avstånd eller när du ser fisk långt ute och har vinden i ansiktet, samma bag, men nu med en surfacecontroller och det hela läggs bakom fiskarna och det hela driver, så att säga på plats och du får dina chanser.

Sitter du tyst och stilla, så kommer vinden att ta med sig fisken och dina beten rak in till dig, men håll igång dem med beten. Skapa ett förtroende hos fisken, med tiden sänks garden hos dem och det blir betydligt lättare att plocka dem.

När du använder fakebaits, som exempelvis denna hundmatsimitation av gummi, så ska du dra in kroköglan i betet, som visat på bilden!

Du uppnår två väldigt viktiga saker genom detta, det första är, att betet kan inte vrida sig på krokskaftet och maskera krokspetsen, vilket alltid ger dig en säker krokning.

Det andra i detta är, att väldigt mycket av kroken är exponerad, vilket ökar chansen för att kroken hittar ett fäste i fiskens mun och det blir oftast bra krokfästen, samtidigt krokar flera stimmiga karpar sig, med betet applicerad på detta sätt.

Det kan vara en stor fördel att trimma ner sina beten till mindre storlek, en Bug i en viss storlek, kanske de är framme och petar på med näsan, men en liten minskning av betet och de tar det direkt.

Betet här är lite Fox Rig foam, kroken är en Korum Seamless S3 i storlek 8 och den är knuten till en Korda Kontroller lina i 10 lb med en Palomar - knut.

Det håller för det mesta, men inte inne bland buskarna, var större och kraftigare krok och en super stark Braid är bättre. Planera ditt fiske, hur du ska göra, hur du ska landa fisken och håll dig till detta och du lyckas!