Regn och Åska är inget hinder, solen kom till slut.

- Ska du ha lika många som igår, undrade Stefan, när jag kom till dammen? - Nja, jag vet inte, men ett gäng skulle sitta fint! Vi stod där och pratade lite i regnet och sen avbröts vi av åskan och vi satte oss i hans bil en stund.

Åskan gick över och jag traskade ner till dammens enda plats och fick ut mina oljiga doggy igen och snart var det fisk uppe och tog för sig. 

Dem tre första kom i snabb följd och sen kom det en regnskur, jag sent ska glömma och fisket avtog på ett tag, jag satt där med en weighing sling som regnskydd i väntan på att regnet avtog.

Jag lyckades landa 9 stycken fiskar och även att bränna en, som släppte under pressen jag höll för att denna fisk, inte skulle gå in i ett träd, den vann och den kändes något tyngre, än alla andra som jag har fått där, kanske var det en 5 - 6 kilos?

Den största blev denna på nästan 3,5 kilo, vilka skönheter och vilddjur dessa fiskar är, denna hade dock en lite naggad stjärtfena, men alla andra är totalt skadefria, som nyslagna myntar.

Vilken som helst av karparna i dammen viker ner mitt Century Stealth till max, vilka krutpaket och det släpper lite lina ibland, fast jag har bromsen i botten på min gamla Aero GT 3500. Jag har valt helt rätt hobby, utan tvekan!

Bland dem 9 fiskarna dök det upp en liten tanig spegelkarp och jag tog med den till det nya vattnet, den ser utlekt ut och det på gott och ont, men det blir nog flera karpar i dammen, som jag kan plocka bort om några år och skapa lite nya vatten.

Doggy och dippade fakebaits fungerar kanonbra, men jag ville prova Brännis dipper på lite brödbitar och dessa tog tveklöst av flera av fiskarna.

Dammens Sarvar var som galna brödet, men jag tog bort så mycket av inkråmet, som bara var möjligt och rullade ihop den tunna brödskorpan och sen fick brödrullen ett par moln med spray, den hårda brödrullen höll lite bättre för Sarvarnas attacker.

Brännis Lever dipp blandades med lika mycket vatten från dammen och skakades ihop i denna sprayflaska och 1 tryck räcker mer än väl, för att få karparna att gå besärkagång på betet.

Lite senare på dagen skulle Stefan träna hundarna i dammen och jag var nöjd med mitt fiske och med bilen full av grejer, baljor, vatten och säckar, så tackade vi för oss och körde mot nya vattnet, var dessa karpar fick se sitt nya hem och sina gamla polare, som försvann dagen innan.

Regnet hade slutat sedan länge och på hemvägen började det att ljusa på himlen och hemma åt jag lite och sen tog jag järnhästen ner till Linnéasjön och efter en timme lyckades jag lura in denna fisk i ett litet jack bland två grästuvor och grenar.

Hur i hela friden jag lyckades att få ut denna fisk, utan att den gick fast eller fick några skador, är lite av en gåta, men det gick vägen.

Den var ensam och väldig försiktig av sig, men den lurade inte en gammal stalker, som har en del trick i rockfickan. Linan över en tunn gren, betet 2 cm över vattenytan och det sänks ner i rätt ögonblick framför fisken - Take it or leave it? Den tog betet, ööh fjärde gången!

Hur jag fick ut den beror helt och hållet på linan, som var Biltemas Braid, sen lite power i spöet och min plan, som jag aldrig avviker ifrån, oavsett vart fisken går och hur tufft det kommer att bli.

Jag ska inte älta om en fisk på 6 kilo, men så här låg det till. Fisken gick fram och tillbaka mellan en buske och två grästuvor och till vänster finns ett litet jack in, som jag inte vet hur långt in det går och det är fullt av grenar och annat bråte och där skall den inte in.

Jag såg snabbt mönstret i fiskens beteende, den åt inne i det djupa jacket, efter att mina betet drev in där och när dessa beten var slut, så rörde den sig på insidan av grästuvorna och fram och under busken för att hitta mera.

Mellan grästuvorna fanns ett litet jack med ett par grenar som hängde över och där skulle fisken krokas och pressas ut, innan den vände och kunde rusa in i det djupa jacket som var fullt av bråte.

Så planen var att lägga en liten PVA - bag med doggy i det lilla jacket mellan tuvorna och få linan med betet över en av dessa tunna grenar och sen kroka fisken, när den gick mot busken och därefter pressa ut den mot öppet vatten.

Det gick som planerad, men först efter fyra försök, var fisken bara stötte till eller sniffade på betet, men planen höll och den kom ut under stor press och en väldig fin kurva på spöet.

Än en gång var det dessa dippar från Brännis, som gav ett stort antal fiskar, jag står fortfarande och stampar med dessa fyra flaskor ur dem 12 flaskorna, som finns i sortimentet.

Men jag kommer om tre dagar, att vara ledig i fyra dagar och under den tiden ska flera av dem åtta återstående testas och du kommer att få se resultaten här.

Alla Brännis dippar är PVA - vänliga, så du kan dippa alla PVA - produkter utan några tveksamheter, jag skulle vilja veta lite mera om dessa dippar, som exempelvis styrkan? Finns det flera dippar på gång eller kanske större flaskor att köpa? Ska nog mejla den stora skåningen och höra mig för lite.