Old Pitch, Linnéasjön.

Efter succén i Rismåla med 11 landade karpar över mina partikelbeten, var det nu dags för Linnéasjöns gräskarpar. 

Jag kom fredag morgon och fann platsen ledig, men det hade suttit någon där precis innan mig. Så lite bära eller brista skulle detta dagpass bli, med tanke på hur skygga dessa fiskar är, men väl värd en chansning.

Tre spön på Matrix poden och en 50 inch håv på varje sida, detta då man aldrig vet åt vart håll fighten går och med två håvar, går det betydligt lättare att bara ta en håv och följa med.

Old Pitch ligger lite i ytterkanten av en lång matta av näckrosor och kanten är täckt av gräskarparnas favoritföda kolvass och man ser dem ganska ofta här, var dem plockar fram det rätta strået eller solar sig bland dem skyddande bladen.

Sen är dessa fiskar vana vid bilarna och badgästerna, samt den närliggande Strandvägen, men en fiskare som sitter stilla, det är en helt annan sak, det gillar dem inte.

Jag fiskade i ena vändänden av näckrosbältet och så här ser det ut, där dem vänder och kommer tillbaka.

Dem solar sig och tar då och då sig en tugga bland kolvasstråna, simmar lite och kollar läget, det kommer dock en dag eller natt, var doften från mina partikelbeten, främst Tiger nuts, blir för mycket och jag hoppas att jag är där.

Min mäsk var exakt den samma som i Rismåla och på ett spö spred jag det ganska mycket runt en större ansamling av näckrosor och på dem andra två spö, blev det lite mera punktmäskning med en spomb och det lilla 6 fots spö.

Katapults, litet kort spö för Spomben och en skopa med ett kort skaft räcker gott för närhållsfisket, långa avstånd kräver ett spodspö.

Sprid dina partikelbeten på två sätt. Antingen en stor matta, under veckan, som sedan dras ihop eller som här typ 5 x 5 meter för ett spö.

Massan av partikelbeten ger fisken förtroende, då den kan äta ganska mycket och sänka sin gard, innan den trycker i sig krokbetet.

Jag fiskar ofta så här och placerar mitt ensamma krokbete, mitt i smeten, men vid fiske över en större matta av partikelbeten, då fiskar jag oftast mina krokbeten, i kanten och utanför mattan.

Jag använder endast betena och försöker att spara på vattnet, som ger en suverän doft tillsammans med pellets, som blötläggs eller så använder jag vattnet till mäskbollar, method eller sloppy spodmixer.

Så jag fryser ner vattnet i 1 liters mjölkpaket och använder det senare under året och för boiliefisket.

Jag lägger ofta ner mina beten i mina dippburkar, ett tag innan jag lägger ut mina riggar, men inte i Linnéasjön, som hyser minst en halv miljon braxar, som mer än gärna tar dessa beten.

Fisket efter gräskarp sker endast med Tiger nuts och fodermajs, som bete och ingen dipp, man vill inte störas av annan fisk, inte ens en karp, då allt kan - och vill skrämma bort gräskarparna.

Partikelbeten har en tendens att snurra runt kroken i kastet och man måste använda riggfoam för att förhindra detta trassel, en stor bit foam trycks ner över krokspetsen, hairet läggs längs med krokskaftet och sedan "limmas" allt på plats med riggfoamen.

Betet, här balanserade Tigers, hålls uppe tills riggfoamen löser upp sig eller släpper sitt grepp och allt sjunker sakta ner och ställer sig över kroken och döljer denne.

 Har du ett ess i handen? Jag hoppas det! Här är mina riggar för gräskarpen, ca 25 - 30 cm långa med en sjunkande braid, krok storlek 4 eller 6 i talon tip wide gape eller Kordas Kurv shanx.

Relativt långa hairs, som klarar 4 - 5 biter tiger nuts och en korkbit och på hairet finns ett litet flötesstopp, som håller ihop det hela till en stapel, som står på bottnen och dessa långa beten sugs lätt in, men dem är svåra att spotta eller skaka ut på grund av längden.

Det krävs två bra hookholds i fisket, det viktigaste är det i fiskens mun och sen kommer detta, som håller dina riggar på plats på ditt bivvytable.

Montera en magnet med snabblimm och problemet med riggar på rymmen är för alltid löst, dem sitter kvar här, när du behöver dem!

Det blev en blankning, men efter bara en timme fiske, hade jag två stora gräskarpar gående fram och tillbaka i näckrosbältet och det kändes bara som en tidsfråga, innan någon av dem skulle vika ner över mina beten.

Tyvärr hände inte detta, men änderna, som hela dagen låg under mina spötoppar simmade plötsligt ut en liten bit och jag undrade varför?

Det var en gräskarp, som kom sakta glidande längs kanten under mina spötoppar och jag uppskattar den till 110 - 120 cm lång, absolut det största jag har sett, men den gled bara ut igen och jag avvaktade tills dem försvann framåt 7 - tiden på kvällen.

Det går flera tåg och jag har bra koll på dem, jag börjar se det mönstret dessa fiskar följer och kan numera vara där, innan dem kommer och det borde vara en stor fördel.

Att spåra dessa fiskar är inte svårt, det svåra är att dem märker allt och lite till, men för eller senare kommer man att lyckas, kanske en tidig morgon, kanske blir det mitt på dagen eller mitt i natten?

Jag kan inte göra mycket mera än att vara där så mycket, som bara är möjligt, mäska, hålla koll och hoppas på att jag kommer rätt i detta eviga jagande från min sida.

Ett blankpass förutom en slemmpropp är inget i detta, det kommer att bli flera av dessa pass, men jo mera jag är där och sköter mina kort rätt, jo större är chansen och en vacker dag kanske jag använder mitt ess? Och Karpvaggan fick torka ordentligt efter testet i Rismåla!

Igår var Glenn Larsson hos mig på besök, han hade tagit sig en nostalgitripp till Kölbydammen, men Sutarna var inte på bästa humör och det blev tyvärr bara en liten fisk.

- Det gör inget sa Glenn, semesterns höjdpunkt var jo att få träffa dig! Sådant värmer en gammal själ och vi hade trevligt och roligt, fast vi efter försök i 3 vatten, inte fiskade efter karparna.


En enda karp var uppe och tog lite beten, men resten gled bara undan och försvann och det var verkligen tråkigt, men tanke på hur fisket brukar att vara. Men Glenn är välkommen tillbaka, när som helst för lite fiske och jag tror han kommer ner i höst.

Lördagen spenderades med en svensexa, som inte gick av för hackor och jag kanske återkommer med mera från detta jippo, som innebar Manhunt med paintball och därefter rena rama kriget i Smålandsskogarna, Älgstig, var brudgommen var iklädd en vit overall och hade en pejlingshalsband! Man släpper inte lös Jösse utan uppsyn!