måndag 27 januari 2014

Lite ögongodis.

Igår föll snön igen över Smålandia och det verkar som att det ska komma mer lappmögel under denna vecka, fast i mindre mängder. 

Egentligen bryr jag mig inte, jag har jobb upp över båda öronen just nu och verkar inte ha tid att fiska ändå.

Snön gör dock att isarna inte blir så bra och man ser inte på sprickorna, hur tunn det är och snön kommer med tiden att pressa upp vatten på vissa utsatta ställen, så ta det försiktigt där ute och var två på isen om ni ska ut.
I tvär kontrast till min och mångas vita omgivning, tar jag med lite ögongodis i form av av bilder med öppna vatten och tro det eller ej, så går vi mot bättre tider.

Här är det en sträcka i Emån, som troligen är öppen, men att landa fisken är svårt med is i kanten eller drivande isflak, som kommer ner med strömmen.
Här en inbjudande morgon i ett karpvatten, tyvärr är det igenbommat av is på oviss tid, men som sagt vi går mot bättre tider och abstinensen ökar successivt för varje dag som går.
Finns det något finare än att sitta uppe en tidig morgon och lyssna på tystnaden, första fågelkvittret, en tyst rullning i kanten på andra sidan viken, lite snattrande änder och sen exploderar tystnaden i samma sekund, din hanger kyssar klingan och larmet går igång?

Lite halvblind av solens strålar drillar du din fisk, samtidigt som du känner kaffets värme, går genom dina byxor, muggen ligger 2 meter från din stol.

Det gör inget, du är koncentrerad, så koncentrerad på att landa fisken och du hoppas det är den stora du såg igår kväll över dina utlagda beten.

Jag hoppas du lyckades och att det var rätt fisk, just den fisken du ville ha, den som du har jagat länge - Fick du den på mattan? Jag, om någon hoppas det!?
Eller hände detta aldrig denna vackra och fina morgon? Fisken var där, men lurade dig och rensade allt på mäskplatsen och lämnade så fint ditt krokbeten liggande kvar, som du innerst inne vet att de kan göra och gör och du fick uppleva ett blankpass.

Du fick i alla fall uppleva en fin morgon och du sitter med torra byxor och fundera över vad som var felet och varför den inte tog ditt krokbete.

Häng inte läpp för det, utan analysera vad du gjorde och du kommer nog på vad ditt fel var och sen ändra du din metod tills nästa gång solen går upp. Jag hoppas det!
I kontrast till allt detta, så fick jag denna bild via mejlen, med texten: Det går i Lake Michigan, så borde det väl gå i vårt land!

Jo, jag tackar för bilden och visst går det i vårt land att ta en karp från isen, det kräver lite jobb och man ska samtidigt ha klart för sig, att i Lake Michigan, så finns det troligen upp emot 4 gånger mer karp, än vi har sammanlagt i hela avlånga Sverige!

Jag kommer nog att prova och ska då sitta på land i min stol med kaffet i handen som handvärmare, men det verkar inte bli några fina soluppgångar, ingen tystnad eller första fågelkvitter och jag har inte sett karpen kvällen innan, men drar det iväg och min hanger kyssar klingan, då får jag nog känna hur kallt kaffe tränger genom byxorna! - Jag hoppas det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.