Det börjar bli tufft nu var vattnet sakta kyls ner....

Först och främst vill jag be dig om att titta in en snabbis på predatorbloggen, där hittar du lite om vad Carl-Johan Månsson sysslar med bredvid tiden som fiskerikonsulent för Kalmar län.

Det handlar om Färnan - hans favoritfisk och det är en guldgruva i skrift och jag hoppas verkligen att det kommer ut i bokform så småningom.

Nåväl, nu till mitt eget trams! Jo det börjar blåsa och regnet tilltar lite varje dag, skogen gulnar och löven är i alla möjliga färger och en del löv ramlar redan, lägger vi ihop detta så framstår faktum, att hösten är här och det med stormsteg och mitt älskade smygande efter karp börjar bli pinsamt svårt vissa dagar.

Nice gap in the weed.

Men det går än så länge, jag vill inte dra fram podden och boilies än, men det kommer nog snart, fiska måste vi jo och landa några fiskar till innan isen stoppar oss eller hur?

Nu gäller det att vara extra noga när man letar efter fisken, de står inte ofta i ytan längre, de gillar inte den kalla vinden och regnet, utan de dra sig ut på djupare vatten och in på grundare partier var solen ligger på och ger dem lite värme och där ska du leta och fiska.

Dagens enda firre, skulle jag lyckas?

Jag var runt i flera vatten denna dag och denna lilla var den ända jag hittade och den var inte intresserad av några små eller stora doggy och som du ser så drev de bara förbi huvudet på denna karp som jag hittade i Black Pool.

Men jag kom på en liten lösning och det kommer jag till lite senare i programmet. upp kom den och allt rörde sig om ett byte av bete, så enkelt var det denna dag, men hur blir det nästa pass, only time will tell!

En fisk äter, ser du munnen nästan mitt i bild.

En annan karp tog 4 små doggy och sen gav den mig ... den berömda fenan ni vet och stack till andra sidan av Linnéasjön, vad vet jag jag drog vidare med torr håv i alla fall.

Muddy water.

Andra vatten hade fått mitt besök, men regnet hade gjord om det hela till en gulbrun sörja och jag såg ingenting och knappast fisken heller för den delen.

Buskage är alltid bra ställen att hitta karpen.

Jag satt länge och spanade på dessa överhängande buskar och var solen låg på, men inget visade sig verken på eller under ytan.

Solsidan.

Längst inne i detta hörn kanske det var karp eller en braxen som visade sin ryggfena, ingen respons på mina beten här heller. Det börjar bli lite tuffa tider.

Gräs alstra naturlig föda, fiska nära.

Samma sak här bland grästuvorna, det fanns bara småfisk i form av mört och sarv som plockade något i kanten av gräset, troligen insekter, men vart farao befann karparna sig?

Many bricks in the stalking game.

Det är många stenar som ska läggas rätt för att lyckas med stalkingfisket runt denna tid, ena dagen går det bra med ett par fiskar, nästa är det totalt omöjligt, fast man har erfarenhet och rätt attityd, men det hjälper inte och det är väl det som gör fisket så otroligt spännande... you really never know!

A piece of bread did the trick.

Tillbaka till Black Pool och den lilla firren som inte tyckte om mina doggy denna dag, vad skulle jag göra, den ville inte. Men så dök min räddning upp, en äldre dam kom ner och skulle mata den stora skaran av flygande råttor (Gräsänderna) och jag frågade henne snällt om lite bröd och hon sa ta så mycket du vill och jag tog en skiva som inte var som en tegelsten och på något sätt lyckades jag klistra fast detta runt kroken och det t o m flöt!

Jag placerade brödet en bit från fisken och samtidigt som jag sakta drog det mot fisken, simmade den mot brödet och jag stannade upp lite och i samma sekund tog den in hela brödbiten i munnen och jag satte kroken och dagen var räddat. Vi får se hur det blir nästa gång, jag har nog lite bröd med mig då.....Glöm inte att kolla in till Månsson på predatorbloggen, det blir inte bättre om du är eller ska bli Färnafiskare!