Linnéasjön. Fjärde och femte sittningen och vidare fram till årsskiftet.

Allt rullade på i vanlig ordning, fast jag hade ett par mindre situationer, var min Braid inte ville som jag och den gick av under kastet och jag fick bärga min Spomb två gånger och knuta om allt. Men värre än så var det inte, men det skulle det bli, jag lovar.

Som jag nämnde senast, så hade jag sett hjulspår i gräset från ett tyngre fordon och trodde att det hade varit en leverans av virke till Fågeltornet. När jag kom tidigt denna lördagsmorgon, var det än mera uppkört, men mera material till tornet såg jag inte och mina grejer kom fram på sina platser.

Fjärde morgonen.

Vädret var bra med lågtryck och allt stämde bra för att lyckas med en firre eller två. Riggarna placerades och lite boilies spreds över dem och sen kom kaffekoppen fram och det vanliga spanande efter fisk började.

I väntans tider.

Lite småregn dök upp och försvann, det ljusnade lite, för att sedan mulna på igen. Med andra ord en vanlig höstdag vid sjön.

Timmarna gick och det hände inget, vilket förvånade mig lite och jag slog bort det med tanken att det kommer och tog mig en bensträckare. Hjulspåren visade att det rörde sig om två fordon och att ett mindre hade varit ute vid vattenkanten på Udden? Hm, konstigt!

11.45 tappar jag dagens ända fisk.

Det går ytterligare en timme eller mer och från ingenting, så får jag ett skrikande run, Adrenalinet sparkar igång mig och jag tar spöt och karpen bara fortsätter av bara arten och jag får ge lite lina på detta avstånd!

Men ack, den glädje som varar! Efter kanske 30 sekunder kliver Karpen av och man blir så jävla tom i kroppen. Man svär lite för sig själv och ordnat allt igen, får ut riggen och sprider igen lite boilies över området i hopp om att lyckas bättre under nästa take.

Det blir inget mera denna dag och ett blankpass tynger ner mina klena axlar på hemvägen och det sitter i tills nästa sittning ... Den Karpen kändes riktigt bra, men så är det, man kan inte vinna över alla!

Femte sittningen.

Under min nästa sittning min femte, är vädret lite tråkigt med regn, men vinden är bra. Mäskningen under veckans tre gånger har gått bra, inga missöden med verken Braid eller annat och allt känns bra.

Jag kollar avståndet noga, lika så krokarnas skärpa, betena monteras och allt annat får sina vanliga platser och dagen bara flyter på i sin takt med kaffet och planer för nästa steg för att lyckas.

Hela dagen går utan ett sniff och man blir lite ... Ja, ni vet säkert vad jag menar! Det kommer en bil körande ut mot Udden och ut kliver Snickaren som jag tidigare hade pratat med och han undrar hur fisket går och jag förklarar. Jag frågar honom även om hjulspåren och han berättar att Räddningstjänsten hade varit därnere och haft övning med livräddning från båt, men även brandsläckning med en stegbil!

Man hade alltså släckt "Branden" rakt över min lilla fina mäskplats! Hur tillfälligt är detta på en skala? Okej! Jag fattar att Karparna hade flyttat sig och Brandmännen ska ha sina övningar såklart, dem är till för att rädda liv, våra liv.

Med detta facit i hand, bestämde jag mig för att ändå fortsätta min mäskning på platsen och köra med två spö där. Men jag skulle även mäska en bit ner i sjön, ner mot Hemmet, var det fortfarande syntes lite av den gamla fläcken med Näckrosor och så blev det.

Fin och vacker höstfisk.

Jag mäskade, såg inga personal från räddningstjänsten och jag tog ut avståndet till dem gamla Näckrosorna, så denna rigg hamnade rätt under mitt nästa fiske och allt flöt på bra.

Jag blir fortfarande förvånad över hur mina gamla North Western Kewlites kastar och deras precision, ganska otroliga spö från -96, men still going strong!

Sjätte sittningen stod för dörren och jag kom tidigt, två riggar hamnade ute var gamla hopptornet en gång stod och sista riggen lades vid Näckrosorna vid hjälp av en bakgrunds feature nere på Grönvägen.

Det kändes både bra och spännande detta, men även lite tveksamt med tanka på Brandmännens vattenlekar, men vi får se, var min tanke. Klockan blir 8 och närmar sig 9 och jag får ett drop på vänstra hangers och innan jag när fram, så går spolen! Karpen känns bra och jag planerar hur jag ska få den runt Bojen på Badplatsen.

Det löser sig fint, när Karpen går ut mot mitten av sjön, ger jag den ganska lös lina och sedan drillar jag den som vanligt och det gick över min förväntan. Jag är nöjd med fisken, en fin och strålande fjällkarp och dagen är räddad. Det blir inget mera denna dag, inte ett sniff ute på de andra riggarna och jag drar mig hem runt 5 -tiden.

 

Här en liten snutt på Karpen, jag fortsatte fram till årsskiftet på dessa platser, men fick bara en Karp till, en mindre Spegelkarp och med facit i hand, så är jag nöjd med fisket i Linnéasjön, men definitivt inte med fisket jag bedrev i Rismåla göl, men jag kanske kan förbättre det under den kommande hösten? Vi får se, först kommer vårens och sommarens fiske och så får vi se vad som händer senare när höstlöven faller. 

Framöver blir det lite kring hur du gör din egen dipp, lite kring vårens zigfiske, fiske med Surfacecontroller, Anchored floaters och en massa annat. Så titta gärna in! Skit fiske på er alla!