Hur faaan är det möjligt!?

Ja, mina vänner, parodin eller ska vi kalla det idioti? Jag letar och fiskar, jag hittar och mäskar, men det vill sig inte och nu är jag uppe i 17 blankpass på raken och det är definitivt ett solklart nytt personbästa för mig! Oavsett vilken art jag hade lagt ner 17 pass på, så hade jag lyckats med något i håven, men inte när det gäller gölens karpar!

Som tur är, så har jag en mental styrka, en stor envishet och jag vet att allt har ett slut, så även detta rent ut sagt jävla piss, man just nu genomlider. Det kommer att släppa och lösa sig till det bättre, jag vet och det får ta sin tid, jag kör på och ger mig inte så länge inget hindrar mig! Alla koder kan och kommer för eller senare att knäckas!

Jag började med att hitta två karpar i Stenviken, mäskade och gav det två pass och såklart blankade jag, fast dem fanns där hela tiden, under tiden letade jag med lodet och hittade skålen med guldet ute vid Vindskyddet och här kommer vad som hände där i bilder och en liten videosnutt.

Lodet visar tre karpar klart och tydligt!

Här fanns tre större karpar, avståndet togs ut och djupet lade till och sen var den biten klar. Jag kände till och med en av dem när jag kände på bottnen med ett litet bly!

Jag spomber ut mina godsaker över platsen.

Jag lade ut 4 kilo godis till dem och min plan var att göra det igen efter två dagar. Jag ville se hur dem reagerade och under en timmes tid letade jag runt i den närliggande Bloms vik och kom tillbaka ...

Efter en timmes väntan är dem kvar!

... Karparna hade flyttad sig lite, men var kvar och jag antog att dem gick på godsakerna som ramlade över dem. Detta scenario skapar alltid tankar i huvudet på en karpfiskar, nu skulle man kanske kunna lyckas?

Två dagar senare är det flera karpar på platsen.

Jag kommer två dagar senare och hittar dem igen på samma plats och än flera tankar dyker upp! Hur ska man kunna misslyckas med detta?

Och jag spomber ut mera mäsk över dem.

Jag lägger ut ytterligare en balja över dem och avvaktar en timmes tid med letande i Bloms vik och i Stenviken på den plats, jag gav två pass och hittar inget! Kanske hade dem hittat mäsken med vindens hjälp?

Karparna är kvar på platsen och mina förväntningar stiger.

Tillbaka och kolla platsen jag hade mäskat en timme tidigare och nu fanns det flera karpar över mäsken och jag var säker på att jag skulle få fisk under första passet under lördagen.

Jag kunde inte hålla mig och fiskade redan under fredagen och kom tidigt. Fram med lodet, på med lyset och kastade lodet åt fel håll för att kunna knyta fast en bit tunn gummislang på rätt ställe.

Nästa kast lades en bra bit utanför mäskplatsen och med lina mellan tumme och pekfinger, vevade jag tills jag kändes den lilla knuten och lodet pep, dem var där! Hur skulle detta kunna misslyckas? Allt var klart i expressfart denna tidiga morgon och jag tog lite kaffe och så snart jag kunde skymta det lilla orange lodet, så spred jag lugnt och sakta ca 40 boilies och placerade mina tre riggar.

Allt ligger perfekt på centimetern.

Jag kände fisk mot min lina, när jag lade ut riggarna, men timmarna gick utan ett sniff, jag hela dagen gick utan ens ett bleep i larmen, inga bubblor, inget, men lodet visade att dem var där. Jag har aldrig varit med om något liknande och jag fattar inte varför dem inte äter?

Sex man försökte på Regnbågarna, men inget!

Inte ens en Regnbåge fångades av sex gubbar som försökte, ingen fisk visade sig, totalt dött överallt! Inga skvättande Mörtar eller vakande fettfenor, det hela kändes overkligt denna dag.

I have allways been crazy and it kept me from going insane!

Jag testa lite av varje, men det är nu så att har det bestämt sig för att jävlas, så kan man stånga sig blodig och det är bara att kämpa på och inte ge sig och där kommer den mentala biten in i det hela. En del orkar inte och ger upp, en del bryter ihop och är man lagom galen, så fortsätter man till det händer och i den bubblan sitter jag!
 

Här en kort filmsnutt från i fredags, när jag fiskade, där ser man klart och tydligt at det finns fisk på platsen, men att landa något, det gick inte! Jag kör på fram tills isen stoppar mig, jag ska inte klaga, luften är frisk och naturen skön och det kommer att lossna, jag tror, jag vet och jag hoppas det.

Nu till lite roligare! Polletten ramlade ner härom dagen, jag kom till Sverige den 7 Nov-81, det är fyra decennier sedan, vart tog dem 40 åren vägen? Jisses! Ett par dagar senare får jag ett mess från vännen Gullaksen - Har du hör podcasten på Swedish Anglers, dem pratar fint om dig! Det hade jag inte, men skulle göra det vid mån av tid och så blev det.

Det fanns Färnafiske med Jerker Löv, mycket intressant mm. Palle Sköldblom, Jerker och Christian Ottosson var på plats och i slutet kom man in på Tomba Meriläinens tio i topplista över Svenska profiler inom metet i Sverige och det kunde vara intressant att lyssna på och kaffet kom fram.

Jag vet att Tomba gillar mig, vad jag skriver och berättar, delar med mig, mina fångster, bloggarna mm. Han gjorde till och med en singel om mig och detta var spännande att lyssna på och jag höll på att sätta kaffet i halsen, när jag hamnade på första plats, bland så namnkunniga som Kaj Jonsson, ÅL-Åke Madsen, Arne Broman, Jörgen Larsson, Leif Andersson, Dan Dellerfjord, Matti Kock m fl. 

På femte plats smög dem in Palle "Helikoptern" Sköldblom, som berättade om rödvin och när det blev lite för mycket i Kars göl och han snurrade med snorren. Dè ni, väl värd att lyssna på och jag bugar och tackar och blankar och önskar er alla skitfiske!